Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ungas psykiska ohälsa ökar

Publicerat onsdag 25 mars 2009 kl 16.02
Projektledaren och redaktören för Folkhälsorapporten 2009, Maria Danielsson är bekymrad över att ungas psykiska ohälsa ökar.

Vi lever allt längre och de sista åren i livet är vi också friskare numera. Allt färre insjuknar i hjärt-och kärlsjukdomar och dödligheten i dessa sjukdomar har minskat kraftigt. Färre röker och fler har fått bättre matvanor, det visar Socialstyrelsens senaste rapport, men de positiva tendenserna förmörkas av ett rejält orosmoln - ungdomarnas psykiska ohälsa ökar.

- Det har ju varit länge så under hela 90-talet, att den psykiska ohälsan har försämrats bland unga och bland människor i förvärvsaktiv ålder, men inte bland pensionärer. Men i de flesta åldrar har den nu avtagit, ökningen har inte fortsatt, men det har den gjort bland ungdomar. Men det är också så att att våra data sträcker sig till 2005. Så det handlar inte om den senaste krisen, det vet vi ingenting om, hur det har påverkat människors psykiska hälsa, säger Maria Danielsson projektledare för Folkhälsorapporten 2009.

Tidigare kriser, vad har de visat?

- Ja, uppgången i psykisk ohälsa bland unga och bland människor i förvärvsaktiv ålder började ju efter krisen, så att det är sannolikt så att krisen har någonting med det att göra. Vad man kan säga är att det är så stora grupper som det förändras i. Det är inte några enskilda grupper som har det extra besvärligt, utan det är den stora ungdomsgruppen som upplever att de mår dåligt.

Och det är både subjektiva data man bygger sin rapport på, alltså att ungdomar uppger att de mår dåligt, men också objektiva data, att självmordförsöken ökar och att självmorden inte minskar. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm tycker att åtgärder måste sättas in tidigare:

- Där måste vi jobba med att hitta de här barnen tidigt. Sätta in metoder. Ju tidigare vi kan hjälpa de här barnen, desto bättre. Och att kunna hjälpa dem med metoder som vi vet har en dokumenterad effekt.

En annan sak som är bekymmersamt är att hälsan är ojämlikt fördelad. Att kvinnor är friskare och smalare än män, men även att skillnader i utbildningsnivå och boendeort påverkar vår hälsa. Man skulle komma en bra bit på väg om vården skulle behandla högutbildade och lågutbildade patienter lika, menar Lars-Erik Holm:

- Där måste vi vidta åtgärder, för det är inte acceptabelt, tycker jag, att vi har så stora skillnader, som i ju för sig beror på flera saker. Skillnaderna beror delvis på skillnader i levnadsvanor, att lågutbildade har större ansamling av dåliga levnadsvanor. Men det beror också på att vården hanterar låg-och högutbildade lika.

Hur menar du då?

- En högutbildad kan på ett annat sätt argumentera, diskutera sin behandling. Kan också vara mer påläst än doktorn ibland, tack vare Internets alla möjligheter. Och vet på ett annat sätt vad han eller hon vill ha. En högutbildad ger kanske tidigare akt på vissa symptom, går oftare på mammografi, screening eller livmoderhalskontroller. Söker tidigare för symptom, som vi vet kan vara allvarliga.

En nyhet i årets Folkhälsorapport är kapitlet om migration och hälsa. Socialstyrelsen har inte resurser att jämföra de olika invandrargrupperna med infödda svenskar eller invandrargrupper emellan, men det är första gången sen Socialstyrelsen började med sina rapporter 1987, som man tar med dessa grupper i sina studier. Maria Danielsson, projektledare för Folkhälsorapporten menar att det finns både positiva och negativa levnadsvanor bland våra nya svenskar:

- Generellt sett, så är hälsan bland våra utlandsfödda sämre, på så vis att många säger att de mår sämre av flera olika skäl. Man har haft med sig trauman, eller att de inte integreras i samhället här, eller har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Men när det gäller dödligheten så är bilden väldigt splittrad, för att från en del länder så har man ju en del hälsovanor som är bättre. Man dricker mindre alkohol i flera kulturer och kvinnor röker mindre i många länder . Därför har vi valt att inte prata bara om utlandsföddas hälsa, utan vi har valt att göra ett eget kapitel som diskuterar komplexiteten, hur det ser ut bland dem som kommer från andra länder. Vi har mera studerat olika fenomen, hur det påverkar hälsan, hur är det att komma till ett annat land, vad är det som inträffar och hur påverkar det hälsan.

Utlandssvenskar, vet man någonting om dem, förändras deras livscykel när de flyttar till ett annat land, eller är det generna som styr över miljön?

- Det förändras säkert, jag har inga studier på det, men det har säkert betydelse att man flyttar dit man vill flytta. För det är ju det som är den stora skillnaden, att flytta för att man vill flytta och att vara tvungen att flytta någonstans, som många som kommit hit har varit, säger Folkhälsorapportens projektledare Maria Danielsson.

Reporter Monika Titor

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".