Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gymnasielärare ska bli bättre på EU

Publicerat fredag 3 april 2009 kl 11.44
EU-kommissionär Margot Wallström (S) och EU-minister Cecilia Malmström (FP)

Det råder en del brister på skolan när det gäller utbildningen om EU. Lärarna upplever att de vet för lite och att tiden inte räcker till för att fördjupa sig i frågan. Därför har regeringen och EU-kommisionen beslutat att bjuda in 4 000 samhällskunskaplärare till en utbildning under året 2009. Målet är att en lärare från varje gymnasieskola ska delta och få den efterfrågade kompetensutvecklingen. EU-minister Cecilia Malmström tror att satsningen kommer att ge resultat.

- Vi har ju låtit Myndigheten för skolutveckling undersöka detta för att det inte ska baseras på en massa tyckande. Och de visar dels att det materialet som användas i skolan behandlar EU väldig ytlig ofta och sedan att lärarna och elever själva svarar att det är ganska liten tid i samhällskunskapen som används om EU. Och det tycker jag är bekymersamt. Man kan ha olycka synpunkter på detta, men det är viktigt att när man går ut skolan att man vet hur Sverige fungerar, hur EU, FN och kommuner fungerar,osv. En del lärare säger att de inte haft tillräcklig med kunskap och inte haft möjligheter att vidareutbilda sig heller. Så det här är ett försök att råda bot på det genom att ge dem en kick att gå vidare. Det här kommer inte lösa ett större vidare utbildnings problem, men det är en möjlighet att skaffa kunskap och nya tips för att förhoppningsvis öka Europakunskap i skolan, säger EU-minister Cecilia Malmström (FP).

Årets utbildning, om valet till Europaparlamentet, är en del av en stor lärarsatsning som ska pågå i fyra år och som EU-kommissionen delfinansierar med drygt fyra miljoner kronor.

EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström som också vara närvarande vid presskonferensen, tyckte att satsningen är en viktig del för en bättre fungerande demokrati på alla nivåer i det moderna samhälle.

Men vad säger lärarna själva om projektet och bristerna i utbildningen?

Helena Wallström jobbar på Globala gymnasiet i Göteborg och lyssnade på Cecilia Malmström och Margot Wallström. Hon tycker att det inte går att förneka att det finns brister i lärarnas kunskaper om EU.

- Personligen vet jag inte varför har det varit brister, men det är väl kanske att en del svenska samhällskunskapslärare inte har haft kunskaper. Men jag tror samtidigt att det har inte ingått i kursen på ett så tydligt sätt som det gör idag. För då står i Kursplanen att EU frågorna ska ingå, säger Helena Wallström.

De frågor som verkar intressera eleverna i det Globala gymnasiet mest är dock hållbar utveckling och internationella relationer med de fattiga länderna, säger Jan Johansson, samhällskunskaplärare på Global gymnasium. Men EU-frågan hjälper oss att bättre förstå relationer mellan olika länder, hävdar han.

- Vi är också intresserade av världen utanför EU. Och relationerna som EU har med människor i Asien, Afrika och Sydamerika. Det är något som vi arbetar med mycket på vår skola. Något som vi tycker att det är viktigt när vi är ute och pratar med unga och träffar andra skolor i Europa. Frågor som hållbar utveckling är också viktiga och lättare att förstå utifrån kanske en sån i för sig stor frågan som EU, säger Jan Johansson.

Malin och Jenny går första året på gymnasiet och tycker att deras kunskaper om EU är väldigt begränsade. För att förstå bättre hur EU:s institutioner påverkar människornas liv måste politikernas språk förenklas, säger båda elever från Global Gymnasiet.

- Jag tror att många ungdomar har det svårt att förstå vad som händer, och de behöver en förenklad bild. Det är så avancerat språk att folk inte riktigt förstår vad det handlar om när politikerna använder så avancerad ord. Så det behövs så mycket mer undervisning om vad det handlar om, förklarar Malin.

- Ja, dels det och sen spelar det ingen roll vad till exempel ett toppmöte handlar om. Ett toppmöte med politiker låter inte så intressant. Men det är väl de själva som har skapat en bild på vad det är som diskuteras. Men man förstår att det här är något som verkligen berör mig, vad jag ska lära mig i skolan, vad jag kommer att göra på på min fritid, i vilken miljö mina barn kommer att få leva. Då blir det lite lättare att greppa det. Men det är ju väldigt abstrakt för ungdomar”, tillägger Jenny.

Lärarsatsningen berör tre ämnen: fakta om valet till Europaparlamentet, aktuella frågor på EU:s dagordning och metodiska tips om hur man kan använda aktiva lärarmetoder för delaktighet och lust i lärandet om EU.

Reporter: Alberico Lecchini, SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".