Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Halverad reporänta ska motverka krisen

Publicerat tisdag 21 april 2009 kl 13.58
Annika Winsth, chefanalytiker på Nordea.

Riksbanken halverar reporäntan till 0,5 procent. Reporäntan är den ränta som styr bankernas in- och utlåning i riksbanken. Marknaden var inställd på en ännu större sänkning och bolåneräntorna kommer därför inte att sänkas med lika mycket, säger man på bankhåll.

Riksbankens räntesänkning var väntad och beror på att lågkonjunkturen fortsätter att fördjupas, med fallande produktion och sysselsättning.

Med en styrränta på 0,5 procent har därmed riksbanken inte mycket kvar av sitt räntevapen, och banken flaggar också för att ännu en räntesänkning kan komma senare. Men den låga räntenivå vi nu hamnat på kommer att gälla under lång tid fram mot 2011.

Idag har Sverige inget inflationsproblem, snarare tvärtom. Vi får en deflation i år på några tiondelsprocent, men riksbankens inflationsmål på runt 2 procent kommer man att vara tillbaka vid mot slutet av 2010.

Riksbankens ledning var inte helt enlig. Lars E.O. Svensson ville ha en sänkning med 0,75 procentenheter och det var också vad marknaden i stort hade förväntat sig.

Annika Winsth är chefekonom på banken Nordea:

- Marknaden hade räknat med en sänkning på 75 räntepunkter. Riksbanken säger att sänknigen nu kommer att ligga kvar länge och det en en signal till hushåll och företag att våga konsumera och investera”, säger Annika Winsth som är chefekonom på banken Nordea.

Så vad kan Riksbanken göra framöver om sänkningar av reporäntan nu närmar sig vägs ände?

- Riksbanken kan gå ut på marknaden och köpa statspapper, vilket trycker ner de långa räntorna. Riksbanken kan också köpa företagsobligationer för att underlätta för öretagen att få låna, säger Annika Winsth på Nordea igen.

Men har riksbankens räntesäkningar från 4.75 procent i september till 0,5 procent idag haft någon påverkan på ekonomin. Ja, säger Cecilia Skingsley, som är makroanaltykiter på Swedbank.

- Alla räntesänkningar som riksbanken gjort och som skett på andra håll i världen också, har bidragit till att stabilisera det ekonomiska läget, men samtidisgt så har vi internationellt upplevt ett tvärstopp i ekonomin.

En sänkning av reporäntan påverkar de korta rörliga bolåneräntorna. Bankerna har tidigare fått kritik för att man inte sänkt de egna räntorna lika mycket som riksbanken och nu säger man att dagens räntesänkning till stor del redan ligger i de räntor bankerna kan erbjuda sedan en tid .

- Marknaden har redan före dagens räntesänkning räknat i denna i sina kalkyler för boräntorna. Därför blir det ingen sänkning med 0,5 procentenhter utan snarare om ett par tiondelar på boräntorna, säger Annika Winsth som är chefekonom på Nordea.

Hur ska hushållen agera i detta läge med fallande räntor och där man uppmanas av politikerna att konsumera mera för att sätta fart på hjulen igen.

- Man ska konsumera, men det är nog bra om hushållen nu också passar på och sparar mera när de lägre bolåneräntrona ger ett visst utrymme i hushållsekonomin, säger Cecilia Skingsley på Swebank.

Räntesänkningen kan marginellt påverka bostadsmarknaden framöver, tror de flesta ekonomer. Den kan bromsa upp prisfall när samtidigt arbetslösheten ökar och efterfrågan på bostäder dämpas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".