Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-valfråga 1: Kollektivavtalen

Publicerat fredag 29 maj 2009 kl 15.08
Byggnads blockad mot Laval startade debatt.

Kampen för de svenska kollektivavtalen och mot lönedumpning har blivit en av Socialdemokraternas och Vänsterns stora frågor i EU-valet.

Bakom offensiven ligger den mycket omdiskuterade EU-domen i Vaxholms-målet 2006, då EG-domstolen kom fram till att fackförbundet Byggnads blockad mot det lettiska byggföretaget Laval var olaglig.

Nu kräver de röd-gröna partierna att EU ändrar sina regler, medan partierna i den borgerliga alliansen anser att de röd-gröna överdriver hoten.

- Vi tycker att den fria rörligheten är bra. Men det ska vara frihet till bra jobb. Inte frihet för lönedumpning, sa Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin i riksdagens partiledardebatt tidigare i maj.

- Hoten måste vara på riktigt, dom får inte bara drivas fram som ett sätt att mobilisera fram väljare att gå och rösta, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vid samma tillfälle,.

I centrum för den här debatten står EU:s så kallade utstationeringsdirektiv som reglerar vad som gäller när någon arbetar tillfälligt i ett annat EU-land, och den mycket omdiskuterade Laval-konflikten i Vaxholm 2004.

Det var då fackförbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval i blockad för att tvinga företaget att skriva på ett svenskt kollektivavtal för sina anställda.

Men Laval vägrade ge med sig. De lämnade sitt uppdrag och gick senare i konkurs.

Fallet drogs inför EG-domstolen, som i december 2007 kom med ett överraskande utslag: Byggnads tog i för mycket när man satte Laval i blockad, och facket hade över huvud taget inte rätt att tvinga på det lettiska bolaget ett svenskt kolletivavtal, ansåg domstolen.

Tre andra domar i EG-domstolen har pekat i samma riktning. Alltför höga arbetsrättsliga krav är ett hinder mot den fria rörligheten, anser domstolen. Till exempel kan facken inte ställa krav på att utländska arbetare är olycksfallsförsäkrade.

Det har fått de europeiska facken, men också de vänsterorienterade partierna i Europa att sparka bakut. Och eftersom EU-kommissionenes ordförande José Manuel Barroso hittills inte gått dem till mötes när det gäller förändringar i direktivet, så kommer den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet att lansera en egen ordförandekandidat i sommar.

Från svenskt håll så har framför allt Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sett ett särskilt hot mot den typiskt svenska arbetsmarknadsmodellen, där det är parterna - arbetsgivare och arbetstagare - som kommer överens om lönevillkor och andra arbetsrättsliga villkor i särskilda kollektivavtal. I andra länder regleras oftast minimilöner och så vidare i lagar.

Nu kräver Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att utstationeringsdirektivet ändras, så att ett lands alla arbetsmarknadsregler ska gälla också för utländska bolag. Med dagens regler finns risk för dumpade löner, anser man, och har i princip stöd också av Miljöpartiet.

- Det som domstolen har sagt är att en lett och en polack som kommer till Sverige kan inte kräva likabehandling, kan bara kräva minimilön. Risken är - om vi inte har likabehandling - att protektionism och nationalism växer sig starkare. Att de högerextrema, typ Sverigedemokrater och British National Party och liknande säger att: "Stäng ute de jävlarna! Låt polackerna och dem inte komma hit." Och då klarar vi inte rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden. Så kommissionen och rådet har faktiskt ett ansvar om de vill ha rörlighet på arbetsmarknaden, att också tillförsäkra likabehandling och likalön, säger socialdemokratiske EU-parlamentsledamoten Jan Andersson, som var med och drev Laval-frågan.

På den borgerliga sidan säger man blankt nej till att riva upp utstationeringsdirektivet. Skulle man börja omförhandla det är risken snarare att de svenska kollektivavtalen försvagas än tvärtom, anser man. Det räcker med små förändringar i svensk lagstiftning för att anpassa sig till EU:s lagar. Och från borgerligt håll har man anklagat de röd-gröna partierna för att överdriva riskerna av taktiska skäl, och att den svenska kollektivavtalsmodellen är inte är hotad.

- Öppnar vi upp utstationeringsdirektivet, ja då finns risken att vi får ett mycket sämre avtal. Därför att det finns andra länder som tycker att vi borde förändra detta. Jag tycker inte att Mona Sahlin ska skrämmas med det här. Utan vi har ett regelverk för att säkra både löntagarens och företagares rätt till schyssta spelregler, men också till en öppenhet och konkurrens. Erkänn! De här reglerna, och de här avtalen, de är rätt så bra, men ni behöver en valfråga så att ni kan mobilisera er, sa Centerpartiets partiledare Maud Olofsson i partiledardebatten i riksdagen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".