Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt talar för ESS-anläggning i Lund

Publicerat fredag 29 maj 2009 kl 15.28

Allt talar för att den stora Europeiska forskningsanläggningen ESS kommer att byggas i Lund. Sverige har tävlat med Ungern och Spanien om att få forskningsanläggningen och vid ett möte i Bryssel igår kväll var både Frankrike och Tyskland villiga att stödja Sveriges kandidatur. Vid mötet deltog forskningsministrar från de europeiska länder som har sagt sig vara villiga att satsa pengar i projektet. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg säger att det känns som att frågan i praktiken är avgjord:

-Vi har kommit väldigt mycket närmare ett beslut att vi kan bygga ESS i Lund. Det är ju egentligen Sverige självt som fattar det beslutet när vi anser att vi har tillräckligt mycket ekonomiskt stöd för att bygga den här anläggningen och efter dagens möte så kan man ju säga att vi är mycket, mycket nära ett sånt beslut, säger Lars Leijonborg.

Sverige kommer att betala 30 procent av byggkostnaderna som beräknats till 13 miljarder kronor. Bygget väntas kräva lika mycket arbetskraft som konstruktionen av Öresundsbron. Förutom Tyskland och Frankrike har Danmark, Norge, Polen och de baltiska länderna lovat att bidra med pengar. Regeringen ska nu förhandla med ytterligare ett antal länder om finansieringen innan man fattar beslut om att bilda ett ESS-konsortium som kan gå vidare med miljöprövningar och annat innan bygget kan starta.

European Spallation Source (ESS) ska bli en 800 meter lång neutronforskningsanläggning som kommer att utnyttjas av cirka 5 000 forskare från hela världen. Motsvarande anläggningar finns i Japan och USA, men ESS blir den första i Europa.

Det blir en anläggning där man använder neutroner för att titta på material, berättar Arne Johansson, huvudsekreterare för teknik och naturvetenskapet på Vetenskapsrådet.

- Man kan ju säga att det är ett väldigt stort mikroskop för att titta på väldigt små detaljer i material av olika slag. Neutronerna går rätt igenom materialen utan att förstöra dem, och man kan avläsa hur materialen ser ut i väldigt stor detalj, genom att studera hur neutronernas rörelser påverkas när de går därigenom. Sen har ju det tillämpningsområden över väldigt breda områden, från katalysatorer där ju ytbeläggningar är väldigt viktiga, till utveckling av nya material, men också utveckling av läkemedel. Man kan titta på förbränningsprocesser och väldigt mycket annat.

Även om Sverige idag inte är ledande inom just denna typ av forskning så väntas ESS-anläggningen betyda mycket för svensk forskning, säger Arne Johansson.

- Det här blir ju en möjlighet att bygga upp väldigt mycket kompetens, och ny kompetens, inom de här områdena i Sverige. Och vi kommer att få in väldigt många forskare utomlands ifrån. Så det blir ju en stor "brain gain" här med hjälp av forskare från andra länder och en uppbyggnad i Sverige av ny kompetens.

Men det har också hörts invändningar mot en ESS-anläggning i Lund. Bland annat när det gäller forskningsfinansieringen i stort.

- En invändning som väl har varit, det är att den naturligtvis kan dra resurser från andra områden. Det blir ju automatiskt en typ av omfokusering av resurserna till områden som ligger nära det här. Och det kan anses som ett hot att det kan dra resurser dit från andra områden. Men det är också en stor möjlighet samtidigt att man kan bygga upp nya forskningsområden, och det blir en enorm kompetensuppbyggnad i Sverige kring det här.

Även miljömässiga invändningar har förts fram.

- Det material man kommer att använda som man slår loss neutronerna ifrån är tungmetall, som till exempel kan vara kvicksilver. Och det kvicksilvret kommer så småningom att bli radioaktivt när man använder det. Nu är det en sammanhållen klump av kvicksilver som man har i kontrollerade former, så man anser att det ska gå väldigt bra att hantera, på ett miljömässigt försvarbart sätt. Så man har tittat på de aspekterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".