Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-valfråga 3: Sjukvården

Publicerat fredag 29 maj 2009 kl 15.44
Fritt vårdval i EU?

En frihetsreform där alla får den vård de behöver, eller tvärtom ett hot mot sjukvården i Sverige?

Åsikterna om det så kallade patientrörlighetsdirektivet, som behandlas i EU just nu, går isär.

Det är en borgerlig hjärtefråga som handlar om att patienter ska ha rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder, om samma eller liknande vård hade ersatts i patientens hemland.

Redan idag reser människor utomlands för att få vård, till exempel om köerna är långa i hemlandet. Varje år utnyttjar drygt 1.200 svenskar möjligheten att få vård utomlands, varav hälften för tandvård.

En majoritet i EU-parlamentet stödjer lagförslaget om patientrörlighetsdirektivet som ska göra det lättare att söka vård i andra EU-länder, men parlamentet vill först ha svar på en del frågor som: Vem bär ansvar om något går fel? Och hur påverkas den nationella vården?

För de borgerliga partierna är det självklart att den fria rörligheten i EU ska gälla också sjukvården. De hoppas att det ska minska sjukvårdsköerna till exempel. Men också att det ska leda till en specialisering av vården. Det vill säga att det kan finnas vissa behandlingar som är så specialiserade att de bara kan genomföras på ett fåtal ställen i hela Europa.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är öppna för sjukvård över gränserna, men bara med ett så kallat förhandsbesked. Det vill säga att landstinget först ger sitt klartecken till patienten att de betalar för vården innan patienten reser iväg utomlands för behandling. Ett argument för det är att landstingen ska ha möjlighet att planera sin verksamhet. Sedan varnar oppositionspartierna också för att utan förhandsbesked kommer bara de som själva kan lägga ut stora summor att ha möjlighet att välja vård i andra länder.

Vänsterpartiet är helt emot patientrörlighetsdirektivet. De vill inte att välfärdstjänster ska handlas med på samma sätt som det handlas med varor. Partiledaren Lars Ohly:

- Då kommer man naturligtvis att se en elit som får möjlighet att åka ut och köpa sjukvård på vår bekostnad, på skattebetalarnas bekostnad , som kan handla med våra pengar utan ett ens behöva ett förhandsbesked om att det är ok. Och det är därför vi är motståndare till den sjukvårdspolitik på Eu-nivå som kommer att leda till en urholkning av offentligt finansierade system i medlemsländerna samtidigt som en liten elit kommer att gynnas på flertalets bekostnad, säger Vänsterledaren Lars Ohly.

De borgerliga partierna är alltså för ett patientrörlighetsdirektiv, och de tycker inte att det krävs ett förhandsbesked. Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund:

- Det råder fri rörlighet när det gäller när det gäller kapital, när det gäller personer och tjänster och när det gäller företag. Det fordras inga förhandsbesked. Det är inte så att man behöver betala några tullar, eller att det finns några kvoter. Utan det råder en fri rörlighet. Varför är det så att just när det gäller enskilda människors möjlighet att få vård, att ni just där vill ha ett regelsystem som gör att man kan säga nej, att man kan säga stopp. Att ni istället för att ställa er på patientens sida, ställer er och bevarar system, vaktar på system, istället för att säkerställa att människor kan få den vård som de önskar. Den vård som människor rimligen måste vara berättigade till, säger Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

När EU-parlamentet röstade om patientrörlighetsdirektivet i en första omgång i april, så gav det grönt ljus för att patienter ska få samma ersättning för vård i ett annat EU-land som de skulle fått på hemmaplan. Till skillnad från EU-kommissionen anser parlamentarikerna att patienter inte ska behöva ligga ute med pengar i väntan på att få ersättning. EU-parlamentarikerna vill att medlemslandet ska kunna betala det utländska sjukhuset direkt. Det är också en inställning som de borgerliga partierna har. Landstinget betalar bara den kostnad som det skulle kostat att få vården där. Är det dyrare så får patienten stå för den kostnaden själv.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".