Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många röster att tävla om i EU-valspurten

Publicerat onsdag 3 juni 2009 kl 15.37

Med bara ett par dagar kvar till EU-parlamentsvalet spurtar nu de olika partierna och kandidaterna.

Moderaterna till exempel drog i torsdags igång en så kallad spurtkampanj, där målet bland annat är att samla in 50.000 telefonnummer till personer som på valdagen kommer att ringas upp av statsminister Fredrik Reinfeldts inspelade röst med en påminnelse om att gå och rösta.

Och eftersom så många är osäka, och eftersom fler har lättare att byta parti i EU-val, så kan den här typen av ansträngningar i sista sekunden betala sig. Det säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborg Universitet.

- Det är rimligt att anta att det kan vara på det viset, för rörligheten i alla val mycket större än de var på 50- och 60- och 70-talen, den ökar hela tiden och den är högre i EU-parlamentsval än i andra val. Och det beror på att man kanske inte käner att det egna partiet för en Europa-politik som man gillar, och man känner att det här ionte är lika viktigt val så man kan passa på och ge sitt favoritparti ett tjuvnyp. Och då är folk mer beredda att ta in information som kommer de sista dagarna. Så händer det något, så kan det innebära både plus och minus för partierna, säger Mikael Gilljam.

På nya vägar - inte minst digitala vägar - försöker partierna in i det sista övertyga väljare att gå och rösta - och rösta på dem, och förmodligen har de goda skäl.

Många minns EU-kritiska Junilistans närmast chockartade notering i förra valet, 14,4 procent, en uppgång som antagligen skedde sent i valrörelsen då och som ingen av opnionsinstituten var i närheten av att upptäcka.

I Demoskops mätning förra fredagen uppgav så många som 45 procent att de ännu inte bestämt sig hur de ska rösta.

En ny väg som de borgerliga partierna och Junilistan, men inte de röd-gröna partierna, testar i det här valet är tv-reklam. Men vad detta ger är ännu omöjligt att veta, säger statsvetarprofessorn Mikael Gilljam.

- Man brukar säga det att valaffischer på stan betyder ingenting, men om ett parti inte skulle vara med och alla andra vara kvar så är man en loser. Ingen vågar det. Så om någon går in och skaffar tv-reklam så borde alla följa efter och så borde det inte betyda någonting. Så det som är lite intressant, det är att se om ifall alla partier som stasar på tv-reklam går fram och alla andra går bak så tror jag vi får se mer tv-reklam i framtiden, säger Mikael Gilljam.

Men blir det tvärtom, att partierna med tv-reklam backar, kan konsekvensen bli den motsatta: att man överger tv-reklamen.

Medias roll är förstås viktig även i det här valet, och som vanligt finns flera partier som är missnöjda över att de lämnas utanför bevakningen.

Uppstickaren Piratpartiet till exempel har protesterat mot att man lämnats utanför SVT:s slutdebatt på torsdagen, men är det verkligen säkert att detta är negativt för dem?

- Det är möjligt att de vinner en del martyrskapsröster på det, men min bästa gissning är att de skulle ha vunnit mer på att vara med. Om man frågar dem själva så tror jag att de gärna skulle ha velat varit med, och frågar man deras motståmndare så tror jag de är glada för att de inte är med, säger Gilljam.

Ändå verkar det ju som om de svenska väljarna har lättare att sympatisera med nya partier i EU-val än vid riksdagsval. Förra gången var det Junilisten, den här gången är det Piratpartiet som fått opnionssiffror på 5-7 procent.

Men att säga att de svenska väljarna proteströstar i högre utsträckning än andra väljare är fel.

- Sverige är ett land med en låg nivå på proteströstningen. Om man undantar Sverige och Danmark, där mycket trots allt handlar om EU i de här valrörelserna, så brukar man säga att i de "gamla" medlemskapsländerna, då är det ännu vanligare att man använder det här valet för att protestera mot den sittande regeringen. Det beror på att det här med att vara för eller emot EU har tagit så mycket plats i Sverige. Om vi mer finner oss i att vi är medlemmsar så skulle det snarare tyda på att vi mer skulle använda det här valet att rösta mindre i EU-relaterade frågor, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborg Universitet.

Reporter: Anders Ljungberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".