Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Besvärligt läge när Sverige tar över EU-rodret

Publicerat torsdag 11 juni 2009 kl 16.49
Maria Åsenius

Den första juli övertar Sverige ordförandeklubban i EU. I ett halvår framöver blir det sedan Sveriges ansvar att leda unionens arbete, och inte minst företräda EU i internationella sammanhang - ett uppdrag som kommer att präglas av klimatfrågan och den ekonomiska krisen.

Men vad betyder det egentligen för Sverige att få vara EU-ordförande? Spelar det någon politisk roll? SR International stämde träff med Maria Åsenius, statsekreterare hos EU-minister Cecilia Malmström och en av spindlarna i nätet under det svenska ordförandeskapet.

- Det är en chans för oss att stärka vår ställning inom EU. För lyckas vi med det och våra kollegor säger att Sverige är ett konstruktivt och duktigt land, som lyckas föra EU-samarbetet framåt, så är det någonting som vi kan leva på i många år. Det ger oss ett ökat inflytande framöver, säger Maria Åsenius.

- Sedan känner jag att förväntningarna är ganska höga på oss, samtidigt som förutsättningarna inte är det allra bästa.

Den 1 juli är hela EU-kommissionen - med Barroso och Wallström och alla de andra - på plats i Stockholm för att fira att Sverige övertar stafettpinnen som ordförande.

Men läget är inte det allra lättaste.

Till exempel tvingades den tjeckiska regeringen avgå mitt under sin nuvarande ordförandeperiod, och frågor som skulle ha klarats av då kommer nu att hamna i knäet på Sverige.

För det andra håller EU som bäst på och ömsar skinn. Ett nytt EU-parlament är på väg in efter valet i början av juni men börjar arbeta ordentligt först i september, och så löper den nuvarande EU-kommissionens mandat ut i oktober.

Dessutom är det fortfarande osäkert vad som händer med det så kallade Lissabon-fördraget, som i grunden kommer ändra och fördjupa samarbetet inom unionen.

- Det är en liten huvudvärk att vi måste leva med den här osäkerheten. Vi tror ju att Irland kommer att ha en omröstning till, men inte förrän i höst, i oktober kanske, och det gör att vi får laborera med olika scenarior och vara beredda. Alla 27 medlemsländer har uttryckt den starka politiska åsikten att Lissabon-fördaget bör vara i hamn senast i slutet av detta år. Så jag hoppas att vi kommer dit också. Men vi kan ju inte vara säkra, säger Maria Åsenius.

Men framför allt är det ju den ekonomiska krisen som fortsätter átt kasta sina långa skuggor över EU och även över det svenska ordförandeskapet.

Krympande ekonomier, snabbt stigande arbetslöshet och skenande budgetunderskott är problem som plågar hela Europa, och står högt upp på dagordningen överallt.

Riskerar då inte krisen att ta tid och kraft från de andra frågorna som Sverige vill prioritera?

- Det är klart att ekonomiska frågor och klimatfrågan, det är två jättestora områden som vi kommer att arbeta aktivt med. Sedan har vi andra prioriteringar som vi väl får säga är av en lägre rang. Till exempel en Östersjöstrategi, som jag tycker är spännande och som jag hoppas kommer att antas under hösten. Ett Stockholmsprogram som handlar om att fördjupa samarbetet polisiärt och inrikespolitiskt. Jag tror att vi ska klara både och.

Det är först efter midsommar som statsminister Fredrik Reinfeldt officiellt presenterar de svenska prioriteringarna under ordförandeskapshalvåret, men det är sedan länge klart att det blir klimat och krisbekämpning som hamnar överst på listan. På ett seminarium i Bryssel den nionde juni bekräftade Reinfeldt det.

När det gäller klimatet ska världen enas om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn i december, och det blir upp till Sverige att både ena de 27 EU-länderna om en gemensam linje, och sedan - i egenskap av EU:s ordförande - försöka driva på resten av världen att åta sig kraftiga utsläppsminskningar.

Men detta i förgrunden ska Fredrik Reinfeldt delta vid stormakternas G8-möte i Italien i början av juli, och ha möten med ledarna för USA, Kina, Indien och Ryssland, bland annat.

Men andra områden är ockspå prioriterade.

1. Östersjöstrategin - som syftar til att förbättra miljön i Östersjön och öka samarbetet och konkurrenskraften bland länderna i den här regionen.

2. Stockholmsprogrammet - som bland annat handlar om samarbetet på det rättsliga omårdet och i asyl- och migrationspolitiken ska fördjupas under de närmaste fem åren.

Men inte minst i asylpolitiken blir det svårt att samla hela EU kring en gemensam linje, eftersom uppfattningarna skiljer sig så kraftigt åt.

- Ja, det är en känslig fråga, där det är sant att olika länder betonar olika saker, och då gäller det att hitta en bra balans. Alla länder har ju ändå förbundit sig att följa flyktingkonventioner och så vidare, så det får vi fortsätta hävda, och även att det ska finnas en möjlighet att vara extra generös om man så vill.

Men är det ett problemområde?

- Det är känsliga frågor och för olika länder är det känsligt på olika sätt. Till exempel har vi länder i södra Europa som tar emot båtlaster med illegala immigranter, som kommer i bräckliga farkoster och riskera livet för att ta sig till Europa. Och det gäller att se till att vi kan hantera det.

Vidare fortsätter medlemskapsförhandlingarna med Kroatien - de är nästan färdiga - och med Turkiet, som trots flera år av förhandlingar ännu står långt ifrån ett eventuellt medlemskap. Kanske kommer också en ansökan från Island under hösten.

Men Maria Åsenius understryker att en planerad agenda för ordförandeskapet är en sak. Verkligheten är en annan. Och erfarenheten har visat att det aldrig blir riktigt som man har tänkt sig:

- Det verkar nästan vara en regel nu att det kommer överraskningar. Jag minns knappt vad Frankrike hade för prioriteringar, men det blev inte det. Istället blev det en ekonomisk kris som kom väldigt snabbt och Rysslands invasion av Georgien som präglade den franska ordförandeskapet. Ingenting av de var planerat. Tjeckien fick väl också en liten chock i början av sitt ordförandeskap, då de fick börja med att hantera det som kallats "Gas och Gaza". Ryssland stängde av kranarna för gasleveranser till stora delar av Europa mitt under smällkalla vintern, samtidigt som oroligheterna i Gaza blev riktigt besvärliga, säger Maria Åsenius, statskreterare hos EU-minister Cecilia Malmström.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".