Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Otydliga regler för väntan på medborgarskap

Publicerat onsdag 8 juli 2009 kl 15.55

Personer med invandrarbakgrund som har begått ett brott i sin ungdom kan få vänta på svenskt medborgarskap i många år. Och trots att brottet begicks före 18-års ålder bedöms det utifrån samma princip som brott begångna av vuxna.

I fall en person kommit till Sverige i småbarnsåldern, eller först i 10-års åldern kan också spela en avgörande roll för hur lång väntetiden på medborgarskapet blir.

-Det är många invandrarungdomar som är drabbade av det här. De tillhör det här landet alltså men de känner sig utanför och statslösa. De känner sig varken hemma i sina hemländer eller här i Sverige, så de är mittemellan.

Det säger 24-årige Abadir Kadafi som på grund av ett brott som han begick före 18-års ålder fortfarande på att få svenskt medborgarskap. Och det trots att han kom till Sverige från Somalia redan som 7-åring.

-Jag ångrar de brott som jag har gjort. Jag var ung när jag gjorde dem, jag var minderårig alltså under 18 år.

Ett av kraven för att få svenskt medborgarskap är att den sökande uppfyller skötsamhetskravet. Det innebär bland annat att om en person har begått ett brott, så måste det gå en viss tid innan han eller hon kan få svenskt medborgarskap.

Hur lång den så kallade karenstiden blir beror på hur allvarligt brottet är och vilket straff personen fått. Om en person dömts till dagsböter kan karenstiden bli mellan 1 och 3 år lång. Vid fängelsestraff på mellan 1 och 8 månader går det att få svenskt medborgarskap tidigast 4 till 6 år efter brottet. Med längre strafftider ökar karenstiden.

Karenstider för ickestraffmyndiga bedöms utifrån samma tider som gäller för vuxna. Bo Lundberg är Migrationsverkets expert på medborgarskapsfrågor och berättar hur man bestämmer karenstiden när en ungdom under 18 år har dömts till vård inom socialtjänsten.

-Då måste vi individuellt gå in och titta på vad det är för brott och vilken påföljd som stadgats i brottsbalken. Men vi tar också i många fall in domen för att se hur domstolen har resonerat i påföljdsfrågan. Av domen kan man också många gånger få vägledning eftersom domstolen kan ha sagt något om vilket fängelsestraff som den här domen hade föranlett till om det hade begåtts av en vuxen.

Juan Fonseca som är ordförande för Diskrimineringsbyrån säger att det handlar om särbehandling av en grupp människor. Han tror att Migrationsverket sällan gör någon skillnad för ungdomar.

-I praktiken är det så, enligt den erfarenhet vi har i de här frågorna, att man på Migrationsverket är väldigt restriktiv och tillämpar i princip samma karenstider som för vuxna. Man gör ingen skillnad. Om inte diskriminerande så tycker vi att det är att särbehandla en grupp ungdomar.

Karensstiderna anger alltså en miniminivå för hur länge man får vänta på medborgarskap, men det finns också andra faktorer som påverkar när karenstiderna ska bestämmas. Bo Lundberg på Migrationsverket igen:

- Men när det gäller ungdomar som är födda i Sverige eller har varit bosatta här sedan de var mycket små, där finns det en möjlighet för oss att utifrån de särskilda skälen som ju är en dispensgrund i medborgarskapslagen, att kunna korta av något på karenstiden. Och det mesta vi kan korta av med är väl hälften av den rekommenderade karenstiden.

Ju längre en person har bott i Sverige desto större chans alltså att minska väntetiden på medborgarskapet. Men det är inget som det finns några tydliga regler kring. Och har man kommit till Sverige först som 10-åring, är det inte säkert att man får chans att utnyttja rabatten som kan halvera karenstiden.

-Det bör ju vara personer som är födda här eller som har kommit hit i mycket unga år. Om man ser till en person som har kommit hit i 10-års åldern är det kanske mer tveksamt om man skulle säga att personen kommit hit som väldigt ung. Tanken med det här är att man ska se personen, så att säga som en produkt av det svenska samhället för att man ska ge dispens.

Men Abadir Kadafi tycker det är fel:

-Jag har växt upp här, så jag kan känna att jag är svensk. Att jag vill leva som alla andra. Som mina kompisar.

Att vänta på ett svenskt medborgarskap, innebär också att man inte kan skaffa ett svenskt pass, vilket kan skapa en del praktiska problem.

-Alltså, jag har en månads semester och jobbar som alla andra och betalar skatt. Men jag har inte samma möjlighet som mina svenska kompisar har, säger Abadir Kadafi.

Hittills har han sökt svenskt medborgarskap ett par gånger och fått avslag. Han har då uppmanats att återkomma ett eller två år senare.

- Kanske att man kommer få det när man är 30 år alltså. Eller 40 år. Nu är jag 24 år, ja efter 6 år kanske.

-Men du har inte tappat hoppet?

-Nej, men det är många ungdomar i det här landet som har tappat hoppet. Som tror att de aldrig kommer att få ett jobb, eller pass eller ett liv i det här landet.

Reporter Katarina Björcke, Kenadid Mohammed

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".