Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Beröm till svenskt bistånd från OECD

Publicerat fredag 10 juli 2009 kl 12.21

Sverige är ledande som biståndsland. Det är den internationella samarbetsorganisationen för ekonomisk utveckling, OECD, som berömmer Sverige för de reformer som gjorts sedan deras senaste granskning 2005. Biståndet har koncentrerats till hälften så många länder och fokuserats på färre biståndsområden.

Men rapporten påpekar också att Sverige fortfarande behöver leva upp till sina åtaganden. För enligt Karen Joergensen, som är ansvarig för OECD:s utvärdering av biståndet, är Sverige ett föregångsland:

- Det innebär ett stort ansvar för Sverige på många sätt, för Sverige har setts som ett föregångsland i många år, och OECD vill absolut även fortsatt se Sverige som en ledare, säger Karen Joergensen.

Att Sverige ses som en ledare inom bistånd beror framförallt på målet att en procent av Sveriges BNI, bruttonationalinkomsten, ska gå till biståndsbudgeten. Förra året gick 0,98 procent till bistånd, vilket gör Sverige till det medlemsland i OECD som ger mest i förhållande till sin ekonomi. Sverige ska minska antalet biståndsländer från 67 till 33 länder, och fokusera sin verksamhet på tre olika områden, något som enligt rapporten är en fördel. Och statssekreterare Joakim Stymne är nöjd med OECD-rapporten:

- Vi är väldigt positiva till den här rapporten eftersom att OECD har gjort en väldigt seriös och ambitiös genomgång av hur det svenska utvecklingssamarbetet ser ut, och de ger oss rekommendationer om hur vi ska fortsätta de reformer som regeringen har påbörjat.

I praktiken har regeringens biståndsmål varit svåra att förverkliga, enligt Karen Joergensen på OECD. Och hon efterlyser en oberoende myndighet som kan övervaka och utvärdera biståndsprojekten för att se till att de är i linje med biståndspolicyn.

Karen Joergensen betonar att det är viktigt att Sverige nu lever upp till sina biståndsmål, vilket kan försvåras ytterligare när biståndet förväntas minska med flera miljarder kronor. För även om enprocentsmålet ska vara kvar, så förväntas BNI bli lägre nästa år på grund av den ekonomiska krisen. Vilket i praktiken innebär att biståndet minskar.

Och Karen Joergensen skickar en allvarlig signal till regeringen, då hon menar att det finns en risk att Sverige inte har den kapacitet som krävs för att genomföra reformerna.

- Den allvarligaste signalen till myndigheterna om vad de ska tänka på när de går igenom reformerna, är dels kapacitetsfrågan, och dels att den koncentration av länder man har åtagit sig faktiskt blir genomförd, och att man arbetar med färre länder. Och sedan att man fasar ut verksamheten i de andra länderna på ett bra sätt.

Förutom att kunna fasa ut biståndsverksamheten i de 34 länder som Sverige håller på att lämna, säger Karen Joergensen att även biståndspolicyn bör koncentreras och inte komplicera arbetet med för många dokument och riktlinjer.

Enligt rapporten bör Sverige även använda biståndet åt mer renodlad fattigdomsbekämpning, något som regeringen tidigare har fått kritik för. Så här sade Bo Forsberg, generalsekreterare på den humanitära organisationen Diakonia, i en tidigare intervju till SR International:

- Idag så tar man miljöpengarna från biståndsbudgeten, dessutom tar man andra kostnader redan. Integrationsarbetet i Sverige tar man från biståndsbudgeten, och exportkrediter och skuldavskrivningar tar man också ifrån biståndsbudgeten. Till slut finns det ingen biståndsbudget kvar till det som det är ämnat till, nämligen fattigdomsbekämpningen.

Men statsekreterare Joakim Stymne tror att Sverige kommer att ha tillräcklig kapacitet att genomföra sina åtaganden trots den ekonomiska krisen och den krympande biståndsbudgeten.

- Det är ju en utmaning men vi tycker att vi har en agenda som vi kan genomföra och vi hoppas att när man kommer tillbaks och utvärderar oss igen om fyra år kan konstatera att vi har kunnat leverera, säger statsekreterare Joakim Stymne.

Reporter: Hanna MI Jakobson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".