Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hårda klimatförhandlingar i Sverige

Publicerat fredag 10 juli 2009 kl 16.38
Anders Turesson och Agnes von Gersdorf

I mitten av juli kommer Sverige att sättas på prov när EU:s klimatförhandlare  möts i informella workshops i Stockholm. Där ska aktuella förhandlingsfrågor diskuteras och man kommer även att har strategiska diskussioner inför höstens kommande globala klimatförhandlingar som hålls den 7-18 december i Köpenhamn 2009.Sveriges förhandlingsansvariga Anders Turesson och Agnes von Gersdorf anser att hela processen rör sig i snigelfart och kommer att bli komplex, besvärlig och motsägelsefull.

 - Sverige måste säkerställa att EU fortsätter att vara den drivande kraften i processen. Jag tror att man i det här läget vi befinner oss i just nu ändå kan konstatera att trots att läget i klimatförhandlingarna som vanligt är mycket besvärligt, det är stora frågor som ska avgöras, hårda motsättningar, men jag tycker  att man ändå kan skönja en faktisk positiv dynamik just nu, säger Anders Thuresson..

Det är finansieringen som är en hård nöt att knäcka förstås.  Finansieringen av de ca 100 miljarder dollar som det skulle kosta att minska utsläppen med 15 procent fram till 2020, en minskning som G8 länderna nyligen enades om i L´Aquila i Italien.  Detta 15 procent-mål är mindre än målet som FN:s klimatpanel har fastlagt, vilket är på mellan 25-40 procent för att undvika en annalkande katastrof. Därför studerades både  Mexikos och Norges förslag om finansiering, förslag som är olika men som kan komplementera varandra, säger Anders Turesson.

- Det mexikanska konceptet är att man skapar en stor fond- och den fonden fylls på med avgifter som sätts efter vissa kriterier, och kriterierna skulle kunna vara kapacitet, t ex BNP per capita och utsläpp.

 Det norska förslaget inriktar sig på att ta ut avgifter från sjöfart och flyg och annan typ av verksamhet som släpper ut koldioxid . Men sedan finns ytterligare en fråga som fortfarande hänger i luften, nämligen vem som ska administrera och fördela dessa fonder.

Det är många som är involverade och därför är klimatfrågan så komplex, poängterar Agnes von Gersdorf.  Det är trots allt något helt nytt som ska skapas, säger hon.

 - Vi har en annan situation den här gången. Det är inte bara miljöministrar som är involverade utan också finans- och statsministrar. Det har blivit en så mycket mer omfattande fråga, så det är klart att det är många olika delar som måste sys ihop på ett sätt som är nytt, helt enkelt, resonerar von Gersdorf.

T.o.m. begreppen U- och I-länder måste uppdateras om man ska ha en rättvisare fördelning av bördorna som alla länder måste bidra med, säger Agnes von Gersdorf:

- I princip bygger Klimatkonventionen och Kyotoprotokollen på den uppdelning i U-länder och I-länder som gällde på 80-talet. Men det har hänt väldigt mycket i den ekonomiska utvecklingen sen dess. Men vi sitter fast lite grann  i den uppdelningen. Idag är begreppet mycket mer nyanserat än så.  Det väl också det som Polen är inne på "att det finns så många U-länder som är rikare än vi, så varför ska vi betala".

Reporter: Alberico Lecchini 

Bakgrund:

FN:s klimatkonvention ligger till grund för det internationella klimatsamarbetet. Representanter för de länder som undertecknat klimatkonventionen träffas varje år på partskonferenser (Conference of the Parties, COP). Förhandlingarna i Köpenhamn (COP 15) blir särskilt viktig eftersom ett nytt internationellt klimatavtal bör beslutas och som ska ersätta Kyotoavtalet.

 EU agerar gemensamt för medlemsländerna inom Klimatkonventionen under de internationella förhandlingarna. Samordningen sker bland annat rum genom att EU diskuterar frågan i rådsarbetsgrupper, formulerar förhandlingspositioner och söker agera som en pådrivande kraft i förhandlingarna.

 Källa: Sveriges ordförandeskap 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".