Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska miljarder ska rädda Östersjön

Publicerat tisdag 14 juli 2009 kl 12.13
Så här vill vi inte se Östersjön!

Det kommer att kosta minst 2,5 miljarder kronor per år för Sverige under 20 år att nå målen i Helsingforskommitténs aktionsplan för Östersjön, där alla länder runt havet har fått en kvot för minskade utsläpp. Det visar en rapport från Naturvårdsverket och Jordbruksverket - som presenterades igår eftermiddag och som innehåller en rad åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd. Under 20 år har Sverige utvecklat en strategi för att minska utsläppen av farliga ämnen i Östersjön. Men ansträngningarna har inte gett förväntat resultat och det är nu ett omfattande antal ton utsläpp som måste minska fram till 2021 - särskilt från jordbruket, säger Maria Ågren, Naturvårdsverkets generaldirektör:

 -Jag tycker att det är viktigt att alla känner delaktighet. Alla bidrar med sina områden oavsett om det lite eller mycket. Jag tycker inte att man kan lägga det på en bransch att lösa problemet. Sen är det naturligtvis att olika branscher har olika påverkan, och där har jordbruket en stor möjlighet att påverka, säger Maria Ågren, Naturvårdsverkets generaldirektör.

Övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald och sjöfart är de fyra huvudområden som ska bidra med en minskning av kväve och fosfor, enligt Helsingforskommissionen (HELCOM).

De åtgärder som nu föreslås till regeringen är en del av den så kallad Baltic Sea Action Plan (BSAP) som presenterades i maj 2008 med syfte att förbättra vattens kvalitet på 1950-talsnivå avseende övergödning. Alla Östersjöns länder har antagit sina egna planer för att nå fram till målet.

Enligt Helsingforskomissionen bör Sverige minska sitt kväve- och forsfor utsläpp med cirka 21 000 ton respektive med ca 290 ton till 2021 - men det Naturvårdsverket och Jordbruksverket nu föreslår är en betydligt mindre minskning - 15 400 ton kväve och ca 170 ton fosfor.

Men Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson är försiktig optimist men påpekar samtidigt att man inte kan ta för givet att ny teknik utvecklas och förbättrar situationen i snabbare takt.

- Det kan man inte var säker på som det är nu, för det förutsätter att det kommer fram ny teknik och kunskap. Men vi har varit framgångrika i Sverige. Vi har ändå hållit på med de minskningsprogram under 20 års tid och tagit väldigt stora steg. Sen är det ju så att om man ska ta ytterligare steg så kan det bli väldigt kostsamt , säger Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson,

Den rapport som Natur- och Jordbruksverket presenterar till regeringen kommer att kosta minst 2,5 miljarder årligen under 20 år - alltså totalt 50 miljarder. Men det är ändå tvivelaktig om det ska räcka till för att nå målet i aktionsplanen.

Förslaget innehåller en rad konkreta åtgärder som kantzoner mot vattendrag så att det inte rinner ut kväve i nya vattendrag och så småningom i Östersjön. En annan åtgärd är så kallade "fånggrödor", grödor som tar upp kväve under tiden de ordinarie grödorna inte odlas.

Lantbrukarnas Riks Förbund (LRF) är delvis kritisk mot rapporten som enligt böndernas organisation trots den omfattande åtgärdspaket inte når upp till kväve- och fosforkvoten i Östersjön. Det riskerar att urholka förtroendet för samarbete med andra Östersjöländer, skriver i LRF:s ordförande Lars Göran Pettersson i ett pressmeddelande. Han föreslår ytterligare ett nationellt kunskapscentrum för fosforförluster från åkermark.

Men Maria Ågren generaldirektör i Natuvårdsverket tycker att alla länder har viljan att nå fram och att samarbetsandan är god

-Det som är väldigt positivt är ju att man inom Helsingforskommissionen har kommit överens om Baltic Action Plan och att man har ställt sig bakom EU och säger att "vi vill alla bidra till en renare Östersjö". Det tycker jag är en viktig parameter och att vi sen i Sverige kan ta fram en plan som förhoppningsvis kan vara ett gott exempel på hur man över myndghetsgränser kan jobba med frågorna. Så jag hoppas att fler följer efter och kan använda sig av inspirationen fråndet här arbetet.

Maria Ågren generaldirektör i Natuvårdsverket. Och EU:s strukturdonden har bidragit med 50 miljarder kronor till de åtta länderna som ingår i Östersjöstrategin.

Reporter: Alberico Lecchini

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".