Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hårdare krav från miljövänner

Publicerat tisdag 21 juli 2009 kl 17.26
Naturskyddsföreningen vill att regeringen tar kraftag för att minska koldioxidutsläppen.

Naturskyddsföreningen ställer höga miljökrav på Sverige under ordförandeskapet. Sverige måste driva på så att samtliga EU-länder höjer ambitionerna på sina koldioxidutsläppsminskning på hemmaplan och också bidrar till att hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp. Den svenska regeringen måste höja ribban på klimatavtalet i Köpehhamn tycker EU-samordnaren på Naturskyddsföreningen Svenne Junker.

- Vi hoppas att regeringen tar på sig ledartröjan både i klimatförhandlingarna och vad gäller biologisk mångfald. Därför att det är en unik möjlighet att faktiskt åstadkomma förändring som ordförande för EU. Tyvärr har vi fått indikationer på att regeringen verkar rädd att ta ledartröjan därför att då kanske man inte kommer att åstadkomma nåt avtal över huvud taget i Köpenhamn, säger Svenne Junker.

Den första juli lämnade Naturskyddsföreningen på uppdrag av den europeiska miljörörelsen över tio krav till regeringen på miljöpolitiken i EU under det svenska ordförandeskapet. Kravlistan som kallas "10 Green Tests", överlämnas av den europeiska miljörörelsens största organisation, the European Environmental Bureau (EEB) inför varje ordförandeskap.

Kraven på det svenska ordförandeskapet omfattar bland annat EU:s agerande under klimatförhandlingarna i Köpenhamn, ändringar av EU:s tillväxt- och hållbarhetsstrategier med tydligare miljöfokus och krav på att Sverige ska leda EU mot en ekoeffektiv ekonomi och prioritera biologisk mångfald. Kraven är kompletterade med tydliga rekommendationer på hur den svenska regeringen ska verka för ett hållbart Europa.

Den största miljöfrågan under ordförandeskapet är klimatförhandlingarna inför Köpenhamns klimatkonferens i december. Och här har Naturskyddsföreningen och svenska regeringen olika ambitionsnivåer, berättar Naturskyddsföreningens Svenne Junker:

- Här anser ju Naturskyddsföreningen och hela den europeiska miljörelsen att man bör höja ribban för att åstadkomma ett kraftfullt klimatavtal. Det verkar som om den svenska regeringen snarare vill prioritera att få till stånd ett avtal, att själva innehållet i själva verket inte är så viktigt. Men vi vill ju ändra innehållet i det nuvarande avtalet som för närvarande ligger på förhandlingsbordet.

Bland annat vill miljöorganisationerna att hela EU sätter upp som mål att sänka koldioxidutsläppen INOM EU med 40 procent till 2010. Dessutom vill man att det finns en plan för hur mycket pengar man gemensamt kan lägga på utsläppsminskningar i utvecklingsländer, men där kommer det förstås inte att handla om lika stora minskningar, eftersom de måste kunna fortsätta att utvecklas.

- Så de kanske kommer att få öka sina utsläpp - men inte lika mycket som hade varit fallet om inte EU hjälper till, säger Svenne Junker:

Den andra stora frågan som Naturskyddsföreningen vill se på förhandlingsbordet är en ekoeffektiv ekonomi. Ekonomisk återhämtning ska kombineras med miljösatsningar. Svenne Junker tycker att man bör beskatta naturen istället för människan:

- Sverige ska se till att man initierar en diskussion om att naturen även har ett pris. Man ska försöka prissätta naturen så att det inkluderas i de varor och tjänster som vi handlar vi som konsumenter. Att det blir dyrare att kanske köpa en produkt som utnyttjar mycket av naturens begränsade resurser än en vara som en vara som inte gör det.

Och här vill naturskyddsverket att begrepet BNP, bruttonationalprodukten , ska vidgas så att det inte bara handlar om ekonomisk tillväxt utan också omfattar naturen. Sverige måste ta på sig ledartröjan och lyfta fram de ekonomiska följderna av förlorad biologisk mångfald.

- Kostnaden för att använda naturen ska inkluderas i BNP, vilket kommer att innebära att om man genomför satsningar som räddar den biologiska mångfalden i naturen så kommer det att gynna en sån siffra som BNP, och vi kommer ändå att få tillväxt så att säga och det är det vi tror på.

Reportrar: Janina Fralova och Agnes Rube

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".