Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljö i fokus på ministermöte i Åre

Publicerat torsdag 23 juli 2009 kl 08.24
Europeiska flaggor utanför Holiday Club i Åre där ett ministermöte hålls 23-24 juli

Torsdag den 23 juli inleds EU:s energi- och miljöministermöte i jämtländska Åre och mötet pågår under tre dagar. Två frågor som kommer att stå i fokus är hur man kan skapa en effektiv ekologisk ekonomi och vad som kan göras för att minska koldioxidutsläppen. Och enligt miljöminister Andreas Carlgren är en av de stora utmaningarna vad man ska göra för att få med sig de utomeuropeiska länderna.

- Om Sverige är det land i EU som gått längst, så är EU den grupp av länder som har gått längst i miljöfrågorna. Vi behöver få med oss större utsläppsminskningar från USA, Japan, Kanada och de snabbt växande ekonomierna Kina, Brasilien, Sydafrika, Indien, Indonesien och Mexiko. Lyckas vi inte få med oss också dem att göra större utsläppsminskningar, så kommer ändå inte EU-ländernas utsläppsminskningar räcka.

Ett steg på vägen togs när ett 40-tal stats- och regeringschefer i stormaktsklubbarna G8 och G5 nyligen möttes i italienska L'Áquila och då de bland annat enades om att den genomsnittliga temperaturen på jorden inte får öka med mer än två grader till år 2020.

För att uppnå detta "två graders-mål" har EU-länderna kommit överens om att minska sina koldioxidutsläpp med 20 procent fram till år 2020. Sverige har beslutat att gå längre och minska utsläppen på hemmaplan med 30 procent och med ytterligare 10 procent utomlands.

Svenska Naturskyddsföreningen och andra europeiska miljöorganisationer vill gå ännu längre, de vill att koldioxidutsläppen inom EU ska minska med 40 procent. Dessutom vill de ha en plan för hur mycket pengar man gemensamt ska lägga på utsläppsminskningar i utvecklingsländerna. Naturskyddsföreningens EU-samordnare Svenne Junker säger att Sverige måste agera kraftfullare, inte minst med tanke på klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december.

- Här anser ju Naturskyddsföreningen och hela den europeiska miljörörelsen att man bör höja ribban för att åstadkomma ett kraftfullt klimatavtal. Det verkar som om den svenska regeringen snarare vill prioritera att få till stånd ett avtal, och att innehållet i själva verket inte är så viktigt. Men vi vill ju ändra innehållet i det nuvarande avtalet som för närvarande ligger på förhandlingsbordet.

Men miljöminister Andreas Carlgren håller inte med. Han säger att Sverige är det EU-land som vill gå längst när det gäller miljöåtaganden.

- Grön skatteväxling i Europa är en av de stora chanserna för ekonomin. Det är ett sätt att göra det billigare att anställa människor, dyrare att släppa ut föroreningar i miljön. Länderna kan göra det själva. Vi har gjort det i Sverige, koldioxidutsläpp har blivit dyrare, medan vi sänkte skatt på arbete. Vi skulle kunna gagna det europeiskt genom till exempel europeiska minimiskatterna på koldioxid men det blir svårt att få genom förslaget. Andra EU-länderna är skeptiska. Men Sverige kommer att driva det hårt.

En annan stor fråga som Sverige driver och som kommer att bli en viktig punkt på Åremötet är hur EU-länderna ska lyckas skapa en så kallad eko-effektiv ekonomi, där man låter miljölösningar dra igång krisdrabbade ekonomier och investeringar.

- Vi ska också visa att ekoeffektiv ekonomi, som är effektiv för ekonomi, ekologi och miljö, är vägen ut ur både ekonomi- och klimatkrisen, säger Andreas Carlgren.

Och till grund för en mer eko-effektiv ekonomi ligger bland annat den kravlista som den europeiska miljörörelsen European Environmental Bureau överlämnar inför varje ordförandeskap.

Enligt den och även enligt svenska miljöexperter skulle en eko-effektiv ekonomi kunna bidra till fler jobb, ökad lokal produktion och till att skapa ett större välstånd i EU med en bättre handelsbalans och minskad energi- och resursimport.

Även här trycker Naturskyddsföreningen på och EU-samordnaren Svenne Junker tycker att Sverige bör arbeta för att få alla EU-länder att sätta ett pris även på naturen och införa högre skatt på varor som tär på naturens resurser.

- Sverige ska se till att man initierar en diskussion om att naturen även har ett pris. Man ska försöka prissätta naturen så att det inkluderas i de varor och tjänster som vi handlar vi som konsumenter. Att det blir dyrare att kanske köpa en produkt som utnyttjar mycket av naturens begränsade resurser än en vara som inte gör det, säger Svenne Junker

Och här vill Svenska Naturskyddsföreningen också att begreppet BNP, bruttonationalprodukten, vidgas så att det inte bara handlar om ekonomisk tillväxt utan också omfattar just naturen. Satsningar som gynnar den biologiska mångfalden och naturen ska alltså räknas som tillväxt. Men Miljöminister Andreas Carlgren anser att det blir svårt att åstadkomma överenskommelser i den här frågan. Det som enligt honom gäller är i stället grön skatteväxling, men inte heller där är det lätt att få med alla länder.

- Grön skatteväxling i Europa är en av de stora chanserna för ekonomin. Det är ett sätt att göra det billigare att anställa människor och dyrare att släppa ut föroreningar i miljön. Länderna kan göra det själva. Vi har gjort det i Sverige - koldioxidutsläpp har blivit dyrare, och vi har sänkt skatt på arbete. Vi skulle kunna gagna på det europeiskt till exempel genom europeiska minimiskatterna på koldioxid, men det blir svårt att få igenom förslaget. Andra EU-länder är skeptiska. Men Sverige kommer att driva det hårt säger Andreas Carlgren.

Reporter: Janina Fralova

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".