Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riktig kursändring för M tror statsvetare

Publicerat lördag 29 augusti 2009 kl 16.44
Moderatledaren, statsminister Fredrik Reinfeldt

Moderata samlingspartiet har hållit arbetsstämma i Västerås i helgen där grunden för ny politik lades fram, bland annat när det gäller sjukvård, integration och klimatfrågorna. Moderaterna kallade sig i valrörelsen 2006 för det Nya arbetarpartiet och nu går man vidare och vill för lång tid bli det statsbärande partiet i Sverige. Så här uttryckte partiledaren Fredrik Reinfeldt de moderata sitt stämmotal de moderata ambitionerna :

- Föregångslandet Sverige håller samman och tar ansvar i en svår tid. Sätter värde i arbete, utvecklar välfärden, går före i att möta klimatutmaningen, har en självklar roll i Europa och världen. Det är dags för Moderaterna att erbjuda väljarna ett långvarigt statsbärande regeringsansvar, sa partiledare Fredrik Reinfeldt på Moderatstämman i Västerås.

Det var 1969 som Högerpartiet bytte namn till Moderata samlingspartiet. Den nyliberala politik partiet stod för på 80-och 90-talet gick inte hem. Och efter valförlusten 2002, då Moderaterna rasade från 23 till 15 procent, så började en ny moderat politik ta form. En politik som innebar att man sökte sig mot den politiska mitten. I valet 2006 satte man jobben främst genom den sk arbetslinjen, och utmanade en trött socialdemokrati genom att kalla sig det nya arbetarpartiet. Strategin var framgångsrik och en borgerlig alliansregering tog över.

Nu går Moderaterna vidare och vill bli vad Socialdemokraterna varit i decennier i Sverige: det statsbärande partiet. Även epitet som folkhems- och förnyelseparti ingår nu i den moderata retoriska arsenalen. Moderaterna lägger sin politik nära den gamla socialdemokratiska. Nyliberala krav om att avskaffa trygghetslagarna på arbetsmarknaden är borta, och LAS, lagen om anställningsskydd, ska vara kvar. Gärna breda skattesänkningar för de med jobb, men värnskatten på fem extra procent för de med högre inkomst ska inte avskaffas just nu i alla fall.

Leif Lewin är professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet och har följt de olika partiernas utveckling under lång tid. Och Moderaterna har radikalt ändrat profil, anser han:

- De senaste tio åren har Moderaterna förändrats från ett nyliberalt till ett socialkonservativt parti. Efter förlustvalet 2002 ägde en vänsterförlyttning rum. Men ser man det i ett längre historiskt perspektiv, så är socialkonservatismen att gripa tillbaka till partiets rötter på 1800-talet. Välfärdsstaten är egentligen en konservativ stat med Bismarck i Tyskland som ideolog.Och begreppet folkhem, som Fredrik Reinfeldt nu tar i sin mun, formulerades ursprungligen av högerriksdagsmannen Rudolf Kjellén, som i sin tur inspirerade den socialdemokratiske partiledaren Per Albin Hansson som adopterade uttrycket på 1930-talet. Så det finns en tradition av välfärdspolitik, som man kan anknyta till.

Har då Moderaterna ett så starkt förtroendekapital att man mäktar med denna politiska kursförändring? Det tror i alla fall Leif Lewin:

- Jag tror att från valstrategisk synpunkt var det riktigt, för det finns ju inget till höger om Moderaterna. De traditionella högerväljarna skulle inte ge sig i kast med några högerextremistiska partier. Det är helt andra sociala grupper som röstar på sådana partier. Utan större risk kunde man förflytta sig till vänster utan att förlora till höger.

Statsvetaren Leif Lewin anser att vi går mot ett tvåpartisystem i Sverige, och där blir det allt svårare för de mindre partierna att göra sig gällande. Och när Moderaterna för en allt mer gammal socialdemokratisk politik, så blir det svårare för Socialdemokraterna att opponera och hitta politiska grepp. Detta samtidigt som Moderaterna verkar klara att regera också under krisen, säger statsvetaren professor Leif Lewin:

- Trots lågkonjunkturen har det parti som har finansministerposten varit framgångsrikt. Så brukar det inte vara. För en statsvetare är det ett mycket spännande laboratorium att nu se nya fenomen; mångpartisystemet ersätts av ett två-blockssystem, och konjunkturnedgången gynnar regerinsgpartiet. Det är nyheter båda två, säger Leif Lewin, professor emeritus i statskunskap vid Uppsala Universitet.

Reporter: Göran Löwing.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".