Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förtidsröstning har börjat i bortglömt val

Publicerat måndag 7 september 2009 kl 15.57
Kyrkovalet har inletts.

Kyrkovalet kallas ofta för det glömda valet. Få går och röstar och alltjämt spelar de politiska partierna en avgörande roll i valet, trots att kyrkan och staten skildes för många år sedan. Den 20 september är det kyrkoval och från den 7 september kan man förtidsrösta.

Svenska kyrkan har sju miljoner medlemmar varav 5,6 miljoner medlemmar som är fyllda 16 år har rösträtt.

Men intresset är svalt bland medlemmarna och alla känner inte till valet.

2000 skildes staten från kyrkan och Svenska kyrkan är idag en kyrka bland andra, men den överlägset största till medlemstalet.

I valet väljs ledamöter till den församling man tillhör, men också till de 13 stiften som kyrkan är indelat i och till Svenska kyrkans högsta bestämmande organ Kyrkomötet med 251 ledamöter. Det är på kyrkomötet, "kyrkans riksdag", beslut tas i t ex frågor som reglerar kyrkans arbetsätt , men också frågor som om Svenska kyrkan ska viga samkönade par eller inte.Den frågan kommer upp på höstens kyrkomöte för övrigt.

Intresset för att deltaga i kyrkovalet har varit litet genom åren. Vid det senaste valet deltog bara 12 procent av medlemmarna.

När Svenska kyrkan var en statskyrka fanns det klarare samband mellan kyrkovalen och de politiska partierna.

Idag sker valet via så kallade nomineringsgrupper. Dessa kan vara fria av typen Kyrkans bästa eller alltjämt ha en partipolitisk beteckning som Socialdemokraterna eller Centerpartiet. En mängd olika nomineringsgrupper finns ute bland landets 1467 församlingar.

4400 kandidater ställer upp i valet. Bland de politiska partier som ställer upp finns bland andra Sverigedemokraterna vars politik av andra partier betecknas som främlingsfientlig.

Men alltjämt spelar de etablerade politiska partierna en stor roll i valet och de flesta röster hamnar också på dessa.

Det har länge debatterats om inte de politiska partierna och deras kandidater borde ersättas av politiskt obundna kandidater. Detta för att också ytterligare markera att staten och Svenska kyrkan är skilda åt.

Det finns sådana nomineringsgrupper i valet sedan tidigare. Posk, partipolitiskt obundna partier i Svenska kyrkan, är ett sådant. Emma Hedlund är präst och representerar Posk och menar att man visst kan vara politiskt aktiv utanför kyrkan, men inom Svenska kyrkan ska det vara engagemanget som styr, säger Emma Hedlund:

- Vi säger att vi är partipolitiskt obundna, men det är fortfarande politik vi driver. Kyrkopolitik är vad vi alla måste driva i arbetet för kyrkans bästa. Och naturligtvis är frågor av sådana slag att det kommer att finnas olika uppfattningar. Men en allmän politisk ideologi ska inte vara grunden, säger Emma Hedlund i nomineringsgruppen Posk.

Men från de gamla politiska partierna ser man ofta styrkan i att kandidaterna i detta val har en politisk bas och gemensam syn på både samhälle och Svenska kyrkan. Olle Burell är socialdemokratisk kyrkopolitiker:

- Jag tycker att det är viktigt att det finns nomineringsgrupper i Svenska kyrkan som är varudeklarerade och kvalitetssäkrade. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att väljarna vet vad de röstar på.Vi ställer upp med stolthet under den socialdemokratiska partibeteckningen, så att väljarna vet vad de får och vilka värderingar som kandidaterna bär på, säger Olle Burell, socialdemokratisk kyrkopolitiker i P1 Morgon.

Moderaterna har liksom Socialdemokraterna och Centern ett kyrkopolitiskt program inför kyrkovalet.

Ett parti som också satsar på kyrkovalet är Sverigedemokraterna, som hoppas att vinna ytterligare mandat i kyrkomötet. Kyrkovalet är en väg för partiet att få uppmärksamhet och ytterligare etablera sig politiskt bland allmänheten.

Eva Brunne är tillträdande biskop i Stockhoms stift - hur ser hon på att partier som Sverigedemokraterna använder kyrkovalet som språngbräda till bland annat riksdagsvalet:

- Har vi ett demokratiskt system så får också Sverigedemokraterna plats. De är med på samma villkor som alla andra. Det kan bli problem om Svenska kyrkans värderingar inte stämmer överens med valdas. Men den debatten får man ta när den dyker upp, säger Eva Brunne, blivande biskop i Stockholms stift.

Idag är 73 procent av svenskarna med i Svenska kyrkan. Medlemmarna betalar en kyrkoavgift - 1,23 procent av inkomsten i snitt för 2009.

Med medlemsantalet i Svenska kyrkan minskar och det kommer det att fortsätta att göra tro Eva Brunne, blivande biskop i Stockholm.

- Vi får en nedgång och vi kommer aldrig att få en uppgång. Det måste vi vänja oss vid och arbeta utefter.Till Sverige flyttar många människor, som aldrig varit i närheten av evangelisk-luthersk tro, och inte ska vara det heller för de tillhör ett annan trossamfund.Så de kan vi aldrig räkna med som medlemmar i vår kyrka.

För att bli medlem i Svenska kyrkan, idag är nära sju miljoner svenskar det, ska man vara döpt. Under statskyrkans tid föddes man med automatik in i kyrkan. Idag blir barn det genom dop, vilket också gäller vuxna.

Text Göran Löwing

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".