Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt du behöver veta om svininfluensan

Publicerat tisdag 8 september 2009 kl 16.15
Annika Linde.

Antalet fall av svininfluensa ökar nu stadigt och redan om en månad kan en första topp av insjuknade komma.

Ungefär vid samma tidpunkt - i månadsskiftet september/oktober - väntas de första leveranserna av vaccin komma till Sverige, och trots att utbrottet av svininfluensa på södra halvklotet varit mildare än många förväntade sig, finns det goda argument att gå och vaccinera sig. Det säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet till SR International.

Även om den första toppen inte blir så kraftfull som förväntat, kan en andra topp slå mycket hårdare, säger hon.

- Då slipper vi den enorma belastning på intensivvård och samhället som en ny topp skulle kunna tänkas ge.

Och när skulle nästa topp kunna tänkas komma?

- Antingen till våren eller nästa höst. Om nu toppen kommer väldigt tidigt nu är frågan om vi inte kan hinna med en ny topp i februari/mars redan, och då är det fantastiskt om vi är vaccinerade.

I Nya Zeeland till exempel räknar man med att ungefär 11 procent av befolkningen smittades under det första utbrottet av svininfluensan - betydligt färre än vad de flesta förutspådde. Men experterna befarar alltså nya utbrott.

Vaccinet, som ger skyddd i åtminstone ett år, förväntas alltså komma i månadsskiftet september/oktober, och i nära anslutning till det hoppas också myndigheterna få ett godkännande från de europeiska och svenska läkemedelsverken.

I första hand kommer gravida kvinnor, vårdpersonal och de medicinska riskgrupperna att få vaccinera sig. I riskgrupperna ingår personer med allvarligare form av hjärtkärlsjukdom, personer med olika typer av förlamning som gör det svårt att hosta upp viruset, personer som har diabetes, njursjukdom, personer som genomgår cancerbehandling, eller har hiv/aids eller annat tillstånd som påverkar immunförsvaret. Även personer med extrem fetma tillhör riskgrupperna.

Det har visat sig att personer i riskgrupperna löper en kraftigt ökad risk att bli allvarligt sjuka. Av dem som dött i svininfluensan är det bara 20-30 procent som inte tillhört någon av riskgrupperna.

En del personer kommer inte att kunna vaccineras alls: det handlar till exempel om en del äggallergiker som inte tål substanser i vaccinet, och barn under tre år, som inte tillhör någon av riskgrupperna. Inga barn alls under sex månader kommer få vaccin.

Men i övrigt - och efter att riskgrupperna vaccinerats - kommer hela befolkningen att erbjudas kostnadsfri vaccination. En stor del av den kommer att skötas av företags- och skolhälsovården, men det är upp till varje landsting att organisera den här jätteinsatsen, och den planeringen är inte klar ännu.

Vaccinationen är frivillig förstås, men det är inte bara för egen skull som man bör vaccinera sig, säger Annika Linde.

- För att också ge ett skydd åt alla som är sköra och inte kan vaccinera sig eller där vaccinet kanske inte tar så bra, till exempel cancerpatienter. Många av dem får ett sämre skydd än den som har ett friskt immunsystem. Och de skyddas då om all vaccinerar sig, genom att vi då inte får virus i samhället.

Många är vi väl dessa dagar som känner efter lite extra om det inte smärtar i halsen eller i lungorna. Hur skiljer man då svininfluensan från en vanlig förkylning?

- Vad man kan få är lite torrhosta, det kan göra lite ont när man hostar, hög feber, ont i kroppen. Det är de typiska influensasymptomen egentligen. Man kan också få lite huvudvärk, lite illamående, lite diarré, och man brukar känna sig rejält sjuk. Men inte alltid. Det finns dem som har milda symptom och ändå ha den här influensan, som inte får så hög feber och ibland kan det bara vara som en normal förkylning.

Och får man de här symptomen, och tillhör någon av riskgrupperna ska man omedelbart kontakta sjukvården för att få behandling, med antivirusläkemedel till exempel, som Tamiflu.

Tillhör man inte någon riskgrupp, ska man i första hand stanna hemma och kurera sig, och framför allt undvika att nysa och hosta bland andra människor. Det är genom minimala vattendroppar som smittan framför all sprider sig. När man varit feberfri en dag kan man tryggt ge sig ut bland människor igen.

Men några blir allvarligt sjuka. Och hur vet man då när det börjar bli farligt?

- Det som hittills varit den stora komplikationen, det är influensalunginflammationen, och den karakteriseras av att man får svårt att andas. Det är det viktigaste tecknet.

Så när smittan sprider sig från de övre luftvägarna ned i lungorna, och man börjar få svårt att andas: det är då som man snabbt ska ta kontakt med sjukvården.

På de personer som blivit livshotandde sjuka i Sverige har lungorna angripits så hårt att de i det närmaste kollapsat, och bara med så kallad ecmo-behandling, med konstgjord lunga, har patienterna kunnat hållas vid liv.

Två personer har dött i Sverige i svininfluensan, och sammanlagt över jordklotet några tusen.

Det är faktiskt en mycket lägre siffra än vid ett vanligt influensautbrott, men i det fallet har det nästan uteslutande handlat om väldigt gamla med någon allvarlig annan sjukdom. När det gäller svininfluensan är den personer i åldersgruppen 20 till 40 år som dominerar bland dem som dött.

Vilka erfarenheter kan man då dra av hur utbrottet har skett på södra halvklotet? Vad kan vi lära oss från till exempel Nya Zeeland, där alltså färre än väntat smittades?

- Man har inte kunnat se någon stor påverkan ute i samhället, att polisväsende eller sopåkning och sådant inte har fungerat. Däremot har sjukvården haft det jobbigt, och faktisjkt ännu mer påtagligt i Australien än Nya Zeeland, och framför allt inom intensivvården. Den har varit oerhöört belastad med alla de personer som kommit in med svår lunginflammation.

Men ännu är vi inte där i Sverige. Ännu handlar det förhållandevis få fall i Sverige, och ännu kan vi göra saker för att hindra smittspridningen, säger Annika Linde:

- Det viktiga är att stanna heemma när man är sjuk. Sedan är hostan och nysningarna är den värsta smittspridningen. Och för att undvika spridning ska man hosta i armvecket. Och sitter man bredvid en person som hostar och nyser mycket, då är det naturligtvis så att man ska hålla sig på avstånd. Och sedan ska man tvätta händerna. Och då är det så att influensan är lite svårare att tvätta bort än många andra virusinfektioner, för den svävar rätt mycket också på partiklar i luften. Och handtvätt är också viktigt av ett annat skäl, och det är att de infektioner som även komplicerar den här influensan ibland, de för man huvudsakligen in i kroppen via händerna, när man gnuggar sig i ögonen eller petar sig i nästan, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.

Reporter: Anders Ljungberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".