Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Varje dag har sitt eget tema

Publicerat lördag 10 oktober 2009 kl 08.00
Potatisen har fått en egen dag.

Varje dag är värd att fira, eller i alla fall uppmärksamma på ett speciellt sätt. Nyligen var det högtidsstund för alla fikasugna, då man kunde fira både gräddtårtans och kanelbullens dag.

Det nyaste tillskottet i almanackan är Potatisens dag den 26 oktober, som proklamerades av potatisakademin i torsdags.

Ja, listan över så kallade temadagar som tillägnas något specifikt blir bara längre och längre.

Agneta Lilja, etnolog på Södertörns Högskola, har en teori om varför det är så.

– En förklaring tror jag är att de är icke-religiösa. Vi lever ju i ett samhälle där statskyrkan har förlorat sin makt, och där det samtidigt finns flera olika religioner idag. Och ofta leder ju det här till konflikter. Och då kanske det känns bra att man kan ordna teman som ligger utanför det religiösa, sånt som kan förena oberoende av etnicitet, eller kanske till och med oberoende av kön, säger Agneta Lilja.

Om man ställer samman alla de olika temadagar som finns, mer eller mindre etablerade, blir kalendern i stort sett fulltecknad.

Det är både lättsamma och mer allvarliga frågor som tillägnas en egen dag. Många uppmärksammar sakfrågor så som kvinnovåld, läskunnighet och fattigdom. Andra är dagar som instiftats av föreningar eller organisationer som har specialintressen, såsom Frimärkets dag, Brandvarnardagen, eller Internationella Stamningsdagen.

Och det finns mer politiska temadagar, som En köpfri dag.

Etnologen Agneta Lilja menar att vi nu för tiden inte organiserar oss så mycket efter ålder eller släktskap, utan snarare efter intressen och särintressen av olika slag.

– Alla som är intresserade av kanelbullar kan då förenas kring det här intresset, och därför tror jag det är ganska typiskt för vår tid.

Nyligen firades alltså kanelbullen, detta bakverk som många uppfattar som typiskt svenskt. Dagen instiftades av hembakningsrådet, i samband med deras 40-årsjubileum 1999, och är ett tydligt exempel på när en intresseorganisation verkligen lyckats få sin temadag att slå igenom stort. Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och Konditorer äter svenskarna tio gånger så många kanelbullar då som på andra dagar.

Kanelbullens dag står dessutom med i almanackorna numera, vilket inte är alla temadagar förunnat. Till exempel finns inte världsskrattdagen, som firas den 4 maj, med i almanackorna ännu, trots att den uppmärksammas mer och mer för varje år.

Det är alltså vitt skilda ämnen som uppmärksammas, men Agneta Lilja tror att det i grunden är ett och samma behov som gör att man firar olika temadagar.

– Det fyller ju väldigt starka sociala funktioner. Ju mer vi människor blir isolerade framför våra datorer och tv-apparater, desto mer längtar vi efter att komma ut och träffa andra. Och jag tror att man ofta medvetet skapar tillfällen helt enkelt, för att man ska få de här fysiska mötena.

En stor del av alla temadagar är instiftade av FN. Faktum är att det nog skulle vara svårt att lansera en ny temadag utan att den skulle krocka med en redan existerande dag uppmärksammad av Förenta Nationerna.

Vissa av dem är välkända, som Internationella Kvinnodagen eller FN-dagen. Men på listan hittar man även mer udda dagar, som Internationella dagen för civil luftfart.

Linda Nordin Thorslund som är tillförordnad generalsekreterare på Svenska FN-förbundet, tycker att detta är ett bra sätt att uppmärksamma olika frågor som medlemsländerna beslutat om. Och trots att dagarna är så många tror hon inte att de överskuggar varandra.

– Det finns ju väldigt många människor på jorden, och det finns många organisationer. Och alla jobbar ju med olika frågor. Och då tror jag att det är viktigt att man har många olika dagar, så man också har ett urval kring vad man vill engagera sig i. Jag tycker ingen känns onödig egentligen. Jag tror säkert att det finns utrymme för fler dagar.

Men när allting kommer omkring så krävs det ändå att frågan eller ämnet som uppmärksammas kan väcka engagemang. Förutsättningarna att sprida budskap snabbt är goda idag, men om ingen känner att det är intressant eller angeläget så fungerar det inte, menar etnologen Agneta Lilja.

– Där kan vi ju ta nationaldagen som ett bra exempel. Vi är fullständigt kallsinniga inför denna dag. Och där har man väl verkligen haft möjligheter att föra ut budskapet på alla möjliga sätt, men vi säger nej tack, det här är inte intressant. Vi har inte det behovet.

Reporter: Ingrid Forsberg

Publicerat: 10/10 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".