Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljardflöden till forna hemländer

Publicerat fredag 16 oktober 2009 kl 21.00

Enorma penningströmmar cirkulerar mellan olika länder och världsdelar, när invandrare och flyktingar skickar pengar till sina forna hemländer. Minst 4 miljarder kronor förs ut ur Sverige varje år, den exakta siffran är okänd, det kan handla om ännu mer. Men det är inte hela summan som når fram till mottagaren, eftersom förmedlarna ofta tar rejält betalt för sina tjänster.

Men pengarna som skickas gör ofta stor skillnad för mottagarna.

Ekrem Islami bor i Alvesta och brukar skicka pengar till sina föräldrar i Kosovo.

– Om jag inte hade skickat pengar härifrån vet jag inte hur mina föräldrar skulle klara livet. Det är svårt i Kosovo, väldigt många är arbetslösa, säger han.

Enligt Världsbanken skickades 300 miljarder amerikanska dollar mellan olika länder och världsdelar under 2008. För Sveriges del handlar det om cirka 4 miljarder kronor om året som förs ut ur landet. Detta enligt statistik från Riksbanken och Statistiska Centralbyrån. Men Mattias Engdahl, forskare vid den nationalekonomiska insitutionen vid Uppsala universitet, tror att det rör sig om större summor än så. Upp emot 6 miljarder om året uppskattar han. Och beroende på vilka länder pengarna går till, och till vad de används, gör de olika stor nytta.

– Om pengarna går till utbildningsavgifter, sjukvårdsavgifter, mat, alltså konsumtion som krävs för att upprätthålla någon form av levnadsstandard, så kan man ju se att dessa penningöverföringar får en direkt påverkan på människors liv i positiv bemärkelse, säger han.

Men det kan också finnas negativa aspekter med de omfattande penningöverföringarna, eftersom det kan skapa ett beroende, säger Mattias Engdahl.

– Man kan säga att den här typen av utlandsberoende skulle kunna vara farligt i den mån då penningstormarna upphör en dag. Har man då satt sig i en sits där man är beroende av dessa överföringar och de en dag inte kommer längre, då kan man hamna i en svår situation.

Sedan 1989 har Sverige ingen valutareglering, vilket innebär att det är fritt att föra ut pengar ur landet. Men det finns en rad förmedlare som tar bra betalt för att hjälpa till med själva överföringarna.

Dels vanliga banker och andra förmedlingstjänster. Dels informella penningtransaktionssystem, som hawala, som främst förekommer i Mellanöstern, Afrika och Asien.

Och det innebär att en stor del av de pengar som är avsedda för mottagaren försvinner på vägen, säger Mattias Engdahl.

– Man kan ta Western Union som exempel, där avgiften för att skicka pengar till exempelvis Bosnien och Hercegovina under förra året låg på runt 25 procent för 500 kr och runt 15 procent för 1000 kronor. Det vill säga en stor andel av det sända beloppet.

Asha Uud bor i Göteborg och brukar skicka pengar till sin pappa i Somalia, med hjälp av hawala-systemet. Hon skickar ungefär 100 dollar i månaden.

– Jag betalar 50 kronor för service, och jag är nöjd. För andra ställen, som Western Union, kostar mer och det tar mycket längre tid, säger hon.

Från Sverige skickas alltså upp emot 6 miljarder kronor varje år, en summa som motsvarar ungefär 20 procent av det årliga svenska biståndet. Men statistiken säger ingenting om vilka länder pengarna skickas till, även om det enligt Mattias Engdahl är rimligt att tro att de främst går till länder som många invandrare i sverige kommer från, som exempelvis det forna Jugoslavien, Irak och Somalia.

Internationell forskning visar också att överföringarna i vissa fall har stor betydelse för ekonomin i landet där mottagarna bor. I vissa länder uppgår överföringarna till mellan 20 och 30 procent av landets bruttonationalprodukt.

– Det gäller bland annat Moldavien, Lesotho och Haiti, och några andra länder. Så man kan se att de här penningöverföringarna har stor betydelse för inhemska ekonomier, säger Mattias Engdahl.

Ingrid Forsberg/ Göran Löwing/ SR International

Publicerat: 16/10 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".