Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Invandring ingen garanti för välfärden

Publicerat tisdag 20 oktober 2009 kl 11.50
Dimitrion Varsakakos var en av de greker som Scania-Vabis importerade som verkstadsarbetare 1960.

Kan en ökad invandring trygga den svenska välfärden när befolkningen åldras och färre människor arbetar?

Ja, har många sagt i denna debatt och inte bara i Sverige utan i västvärlden i stort.

Men i en studie gjord på uppdrag av finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi, ESO, kommer utredaren Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet, fram till att en ökad invandring i sig inte utgör lösningen på de demografiska och samhällsekonomiska problemen på sikt.

 – Nej, det gör det inte, säger Jan Ekberg. Om vi får en ökad invandring så ökar befolkningens storlek och det kräver en utbyggnad av den offentliga sektorn. Så även om invandrarna integreras på arbetsmarknaden och bidrar till skattesystemet och bidrar med mer än vad de tar ut av den offentliga sektorn, så blir mellanskillnaden inte så stor. Och det är mellanskillnaden som skulle kunna användas för att försörja en åldrande befolkning.

Jan Ekberg är professor i nationalekonomi vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö universitet. Den mellanskillnad han talar om handlar om en procent av bruttonationalprodukten, BNP, runt 30 miljarder kronor. Studien säger inget om ifall invandringen är positiv eller negativ för den ekonomiska tillväxten, utan fokuserar på hur den antas påverka de offentliga finanserna.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige på 60-och 70-talen ledde till plus för de offentliga finanserna, eftersom sysselsättningsgraden hos dessa invandrare låg högre än för befolkningen i dess helhet. Men från slutet av 80-talet och har arbetskraftsinvandringen ersatts av en flyktinginvandring och den har inte samma positiva effekt på den offentliga ekonomin, då en väsentligt lägre del av dessa invandrare har fått arbete, säger professor Jan Ekberg:

 – Ja, vi har haft en utveckling där det var positivt under många år, men från slutet av 80-talet i takt med ett allt mer försämrat arbetsmarknadsläge för invandrarna, så har den här omfördelningseffekten slagit över, så nu är det en kostnad för de infödda. Invandrarna bidrar mindre till den offentliga sektorn än vad de tar ut från den. Men det beror väldigt mycket på integrationspolitiken. Den har misslyckats i att få ut invandrarna på arbetsmarknaden och det är det helt centrala.

Att komma in på arbetsmarkanden är avgörande och räknat på två alternativ av sysselsättningsgrad så blir utfallet plus alternativt minus en procent av BNP, enligt Jan Ekberg, vilket stämmer väl överens med andra internationella studier.

Men kostanden för invandringen är också ett politiskt känsligt ämne, som invandrarmotståndare ofta själva försöker räkna på. Finns det inte en risk att studien blir till argument i den debatten?

– Ja, det finns ju risker för det, men jag tror ändå det finns goda skäl att göra en sådan här studie därför att det finns andra som får utrymme på tidningarnas insändarsidor och som kommer med helt häpnadsväckande beräkningar. Den här studien kan moderera det hela lite. Dessutom att alternativen i studien visar på vilken stor betydelse integrationen på arbetsmarknaden har.

Att integrationspolitiken har misslyckats håller de flesta politiker med om idag, och de flesta anser att politiken mer måste inriktas på att få människor att komma ut på arbetsmarknaden. Idag tar det i snitt sju år för en invandrare att få jobb, säger statistiken.

Christer Hallerby är statssekreterare vid integrations- och jämställdhetsdepartementet och delar inte alla slutsatserna i studien. Men han tror inte heller att ökad invandring löser de demografiska problemen med en åldrande befolkning. Andelen i befolkningen över 65 år är för stor och om några år är var femte svensk 65 år och äldre.

För framtiden är fokuseringen på arbetsmarkanden det viktigaste, säger statssekreterare Christer Hallerby:

– Integrationspolitiken i Sverige är ett stort misslyckande. Det tar lång tid att etablera sig för nyanlända efter det att man fått permanent uppehållstillstånd. Det måste vi ändra på. Det är en av den här regeringens största uppgifter. Vi lägger nu om flyktingmottagandet och det blir betydligt mer ansvar för staten och arbetsförmedlingen och andra. Vi har haft ett system till en introduktion till bidragsberoende. Nu ska vi ha ett system som innebär en introduktion till jobb.

- Men att tala om närande och tärande delar av vår befolkning., en sådan här rapport kan ju av vissa uppfattas på det viset...innebär det några risker menar du?

– Det finns stora risker med det. Dessutom tycker jag att det är felaktigt. Det är 660 000 födda utomlands som jobbar i Sverige idag. De har inkomst och betalar skatt och att binda ihop dem till en sorts tärande del av befolkningen är fullständigt orimligt, säger statssekreterare Christer Hallerby.

Reporter: Göran Löwing

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".