Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nordiska Rådet - på gång eller passé?

Publicerat söndag 25 oktober 2009 kl 12.00
Nordens flaggor.

Fler och fler kontakter på gräsrotsnivå mellan de nordiska länderna. Men ett mer och mer åsidosatt politiskt samarbete, i EU:s skugga.

Så kan man sammanfatta läget inför Nordiska Rådets årliga session - den 61:a i ordningen - som börjar i riksdagshuset Stockholm på tisdag.

Det är ett otidsenligt samarbete, säger vissa. Ett oundvikligt samarbete, säger Sinikka Bohlin, socialdemorkatisk riksdagsledamot och just nu Nordiska Rådets president.

- Drivkraften är att vi har en väldigt väldigt lång gemensam historia, vi har varit ihop och vi har varit isär, och väldigt mycket av kulturen är fortfarande väldigt lika, men också olika. Vi har en värdegemenskap i Norden...

Just i år - när det är 200 år sedan Sverige och Finland gick skilda vägar - är väl Nordens historiska band särskilt tydliga, för de flesta. Sambanden letar sig tillbaka genom århundradena.

Det är en politisk, kulturell och inte minst språklig gemenskap som ännu en gång - och ovanligt fredligt få man lov att säga - manifesterades i Nordiska Rådets bildande 1952. Bara två år senare infördes en nordisk passunion, och även en gemensam arbetsmarknad, långt innan liknande försök gjorde inom EG och EU.

Det var banbrytande beslut, som betydde mycket för många. Men idag då, när EU-samarbetet nått så långt? Vilka viktiga samarbeten finns det då att driva på nordisk nivå? Ett av dem ska tas upp till debatt under veckan, säger Sinikka Bohlin.

- Ett utvidgat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete, som när Nordiska Rådet bildades under kalla kriget inte ens kunde diskuteras. Det kommer att vara en fråga som diskuteras, om det går in i det nordiska samarbetet eller om det kommer att vara ett samarbete mellan olika nordiska länder, för vi är ju olika klubbar. Några är med i Nato, några i EU.

Under sessionen i Stockholm kommer 87 parlamentariker från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, plus från de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland att samlas, och där även de fem länderans statsministrar möts under måndagen. Förutom försvars- och säkerhetspolitiken kommer Nordens roll i EU att diskuteras, liksom nordiskt klimatarbete och de fortsatta gränshinder som finns till exempel när det gäller skatteregler.

Men det nordiska samarbetet kläms från olika håll. EU-samarbetet blir alltmer finmaskigt, och ett av det svenska ordförandeskapets prioriteringar är en Östersjöstrategi, med ett utvecklat samarbete mellan alla Östersjöländerna.

- Det ena utesluter inte det andra, men det är naturligtvis en risk om du har väldigt många organisationer i vårt område. Att vi gör samma jobb allihop, vi måste nog tittat på vem som har ansvaret, vem som ska leda jobbet runt Östersjön, i Norden, i Arktis, säger Sinikka Bohlin.

Men det riktigt livskraftiga umgänget mellan de nordiska länderna äger rum vanliga människor emellan. Fler svenskar än någonsin bor och jobbar i Danmark och Norge, fler danskar än nånsin bor i Skåne. I norra Bohuslän köper norrmän upp mycket av det som är till salu, och svenska Haparanda och finländska Torneo längst upp i Bottenviken håller på att växa ihop.

Men samtidigt som det här sker minskar undervisningen om grannländerna och deras språk i skolorna, och det är något som oroar Sinikka Bohlin.

- Jag tror tyvärr att det har minskat väldigt mycket i skolan, både kunskapen om Norden och förståelsen av nordiska språk, och det är en fråga som vi lyft ganska starkt under vårt ordförandeskap, för det vore ju synd om vi här i Norden inte kunde förstå varandra.

Hur förklarar du det här ointresset?

- Jag tror att det beror på att världen har blivit mindre, det kanske är mer häftigt att åka till Thailand eller till USA, än att åka till Oslo eller Helsingfors. Men vi bor ju här och lever här, jag tycker också att det finns ett intresse av att se det som är nära, säger Sinikka Bohlin, president för Nordiska Rådet.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International 2009-10-25

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".