Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ungdomar nyfikna på sex - oavsett bakgrund

Publicerat måndag 11 januari 2010 kl 15.36

Sexualitet har alltid varit ett spännande ämne för ungdomar oavsett var de kommer ifrån, men det är ett tabu för många ute i förorterna. Tjejer är extra utsatta och många har krav på sig att skydda oskulden till den stora dagen då de ska gifta sig.

Maj-Britt Franzén, kurator på Järva ungdomsmottagning, har träffat ungdomar i 20 år i stadsdelen Kista/Rinkeby. Hon berättar att åttondeklassarna är lika ivriga på att få prata om sex idag som när hon började.

- Det är ju samma frågor fortfarande. Jag hade tjejgrupper då och när jag frågade vad de ville prata om? Så sade de: Sex, vi vill prata om sex. Det är fortfarande så när de kommer på studiebesöken, det är ju det här med sex och det är så spännande. De är ju nyfikna på det och det har inte förändrats, det är samma sätt nu som då. Så ser det ut för alla, säger Maj-Britt Franzén, kurator på Järva ungdomsmottagning.

Att tjejer ska vara oskuld tills de gifter sig är viktigt i många kulturer. Marie Ahlsdotter och Maj-Britt Franzén som båda är kuratorer på Järva ungdomsmottagning, träffar ungdomar med rötter i olika delar av världen. De har lagt märke till en förändring under åren vad det gäller attityden till kvinnans oskuld.

- Många ungdomar har genomskådat det där för länge sedan, men de kan säga att det är något som alla låtsas om gäller. Men det är nästan ingen som lever så. Alltså att de själva har genomskådat teatern på något vis, men man är ganska tvingad att följa med i den i alla fall, säger Marie Ahlsdotter.

- Jag har arbetat länge i stadsdelen i Kista. Då när jag började arbeta här var sade killarna att den som de skulle gifta sig med skulle vara oskuld, men för något år sedan när vi hade studiebesöken, så sade killarna i många grupper: Hon behöver inte vara oskuld. Det hade liksom skett en förändring och det tyckte jag var liksom: Yes, äntligen. Vi håller ju på med det här att mödomshinnan inte finns, slidkransen, heter det nu mera. Det är det vi håller på med i alla våra studiebesök för att få de att se: ingen kan veta, det är bara du själv som vet egentligen, säger Maj-Britt Franzén.

Maj-Britt Franzén tror att förändringen beror på den ständigt öppna diskussionen med ungdomarna om just mödomshinnan, men samtidigt vet hon att det inte har gått hem hos alla.

- Ju fler gånger man får upprepat för sig att man inte kan veta om en tjej är oskuld eller inte, till slut så kanske det landar, fast en del brukar säga så där: Jag vet, men det är bara för er svenskar. Vi måste ha det så ändå. Jag tror att det börjar gå in, att är liksom inte så enkelt att bara att blöder man inte så har man haft sex förut.

En annan tydlig förändring som har kommer sig av den allt öppnare diskussionen om oskulden är att tjejerna är mindre rädda idag. Maj-Britt Franzén säger att det var annorlunda när Fadime blev dödad av sin pappa för åtta år sedan.

-  När Fadime dog, då var det många flickor som var mer rädda och sökte hjälp, men det är inte riktigt som det ser ut idag. De kommer och kanske har hedersrelaterade liv, men det är inte på samma sätt. De vill inte bli sydda, vi hade den frågan nästan varje vecka på drop-in för några år sedan och det har vi inte nu längre. Det händer någon gång ibland, men inte alls på det sättet som det var för cirka tio år sedan, säger Maj-Britt Franzén.

Men problemen kan bli väldigt svåra för flickor med rötterna i kulturer där sex är totalt förbjudet före äktenskapet. Till exempel om de har blivit utsatta för övergrepp.

- Vi har ju grupper för våldtagna tjejer och där märker vi att det är ett problem för de flickor som kommer från en annan kultur att kunna delta i de här grupperna, för vi har de på kvälls tid och då kan de inte vara borta 13 måndagar, utan att föräldrarna vet varför. Då faller ju den här gruppen för de och det är jättesynd, för de behöver kanske ännu mer än de andra för att de har inte kunnat berätta hemma om vad de har varit utsatta för, säger Maj-Britt Franzén.

Kuratorerna på Järva ungdomsmottagning har förstått att för många föräldrar som har sina rötter i andra kulturer, är ungdomsmottagningen ett ställe som skapar oro och rädsla, och dessutom är omgiven av ett visst rykte.

- Det är klart att många är rädda och många skulle kanske inte få gå hit heller för att föräldrarna helt enkelt inte känner till vad det här är för ställe, säger Marie Ahlsdotter.

- Jag träffade den här somaliska föräldragruppen för att berätta om frivilliga verksamheter här ute i stadsdelen. Då berättade jag om ungdomsmottagningen och första frågan var det här om: Vi har hört att på ungdomsmottagningar hjälper ni tjejer att göra abort utan att berätta för föräldrarna. Jag fick då förklara att det var så mycket mer man gör på ungdomsmottagningar, att man kan ha väldigt ont i magen när man har mens eller att man har frågor kring sin kropp osv. Efter mötet kom en somalisk pappa till mig och sade att: nu har ungdomsmottagningen inte dåligt rykte hos oss längre. De förstod det här med att alla ungdomar är nyfikna på sexualitet, det spelar ingen roll om man kommer från Somalia, Iran eller Sverige, säger Maj-Britt Franzén, kurator på Järva ungdomsmottagning.

Reporter: Lorin Ibrahim och Cecilia Huldt, SR International. Publicerat 11/1 2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".