Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svår utmaning att bevisa krigsbrott

Publicerat onsdag 13 januari 2010 kl 15.05

För första gången kan ett fall som Rikspolisstyrelsens särskilda Krigsbrottskommission utrett leda till åtal. En 43-årig man från Bosnien-Hercegovina har gripits i Sverige misstänkt för grovt folkrättsbrott, mord och människorov. Han ska bland annat ha medverkat till olagliga frihetsberövanden av civilpersoner, tortyr, våld och omänsklig behandling när han för 18 år sedan tjänstgjorde som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina där civila bosnienserber förvarades. Tomas Ackheim, chef för Krigsbrottskommisionen säger att gripandet av den misstänkte mannen är viktig för deras arbete mot krigsförbrytare.

- Sverige får inte bli en fristad för sådana människor som har de här sakerna i bagaget med sig hit. Men samtidigt är det viktigt att ge offren en röst och möjlighet till upprättelse, säger Ackheim.

Sedan 2008 arbetar 10 personer på Rikspolisstyrelsens Krigsbrottskommission, som egentligen skapades till 2001. Kommissionens tidigare chefer har uppskattat att det kan finnas upp till tusen krigsförbrytare i Sverige. Men den nuvarande chefen Tomas Ackheim vill inte kommentera siffran. Det pågår just 30-40 förundersökningar mot misstänkta krigsförbrytare och varje år gör Migrationsverket 20-30 anmälningar. Men det är svårt att utreda de här brotten.

- En del av svårigheterna med utredningen är att det har skett för många år se i en annan del av världen. I många fall är det omöjligt att komma åt brottsplatsen och därmed hitta fysiska bevis. Man är i stort behov av vittnen som är spridda över hela världen och i många fall är det svårt att få de här vittnena att vilja prata med oss, säger Tomas Ackheim.

Den misstänkte mannen, som är svensk medborgare, greps i norra Sverige och kommer att senast i morgon torsdag begäras häktad vid Stockholms tingsrätt. Mannen är gripen på sannolika skäl, vilken är den högsta misstanke graden. Men hans advokat Ola Salomonsson säger till Ekot att hans klient nekar till brott.

I sin utredning har Krigsbrottskommissionen hört över 70 personer genom internationella samarbeten och man har även varit i kontakt med krigsförbrytartribunalen i Haag.

- Vi har samlat in uppgifter som vi tror att är tillräckliga.

Vad kommer att hända nu?

- Nu kommer åklagare att bestämma sig om häktning först. Och häktningsförhandling kommer att ske i slutet av veckan.

Den utmaning som polis och åklagare har nu är att få vittnen att prata. Ackheim säger att detta är svårt då de blivit hörda många gånger av olika myndigheter och organisationer tidigare. Det är väldigt traumatiskt för dem att gång på gång berätta om sina upplevelser.

Just nu driver kommissionen ett antal utredning, men vilka länder det handlar om vill inte Ackheim gå in på. Men han uppmanar människor som varit utsatta för övergrepp att ta kontak med polisen.

- Vi skulle vara jätte tacksamma om de kunde kontakta polisen. Naturligtvist, våran enhet. Men också vilken enhet somhelst som kan vidarebefodra uppgifterna till oss. Vi tar tacksamt emot alla tips och alla närmanden från människor som blivit utsatta, säger Tomas Ackheim, chef för Krigsbrottskommission.

Reporter: Zana Schiroyi, SR International. Publicerat 2010.01.13

zana.schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".