Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Motstridiga åsikter om islamisering

Publicerat onsdag 20 januari 2010 kl 16.00
Ramadan Fakhro och Abdulmaaliki Maxamed, ungdomsledare från Rosengård

Hur utbrett är problemet egentligen med radikala islamister och religiösa åsiktspoliser i storstädernas invandrartäta områden?

Den frågan kan ställas sedan integrationsminister Nyamko Sabuni uppmärksammat behovet av att stödja avhoppare från så kallad "våldsbejakande islamism". I sitt tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på tisdagen tog Sabuni upp problemet med extrema islamister, och hoten och trakasserierna mot framför allt flickor och kvinnor i förorterna.

Men andra deltagare i debatten kring social oro och hot mot demokratin sa att de inte känner igen sig i den verklighetsbeskrivningen. Och efteråt medgav Sabuni att hon saknar kunskap om problemets utbredning:

– Hur utbrett det är, det vet vi inte – det vet inte jag. Det är därför som jag tänker beställa en kartläggning från Säkerhetspolisen, för jag tror att de har en mer täckande bild av hur det ser ut. Vi vet att problemet finns, men vi vet inte omfånget av problemet, nej.

I sitt tal hänvisade Sabuni bland annat till den så kallade Rosengårdsrapporten som kom för två år sedan, där två analytiker på Försvarshögskolan genom intervjuer med poliser, forskare, socialarbetare, anställda i skolan och andra som jobbar med ungdomar i Malmöstadsdelen Rosengård drog slutsaten att radikaliseringen ökar i området. Josefin Dos Santos är en av författarna:

– Det sker en ökning av radikalisering i området. Det tyckte 29 av 30 intervjuade. Att det har skett en ökning de senaste fem åren.

Men Rosengårdsrapporten har utsatts för mycket hård kritik, bland annat för att den bara bygger på andrahandsuppgifter och för att källorna av anonymitetsskäl inte har gått att efterforska.

Och att radikala individer som agerar åsiktspoliser är ett utbrett problem motsägs av de båda ungdomsledarna Ramadan Fakhro och Abdulmaaliki Maxamed från Rosengård. Ramadan Fakhro först:

– Problemet finns, förmodligen, eftersom det är statistik som är för det och sådär, men jag har själv aldrig upplevt det.

Abdulmaaliki Maxamed tror att det finns en fara i att man sprider bilden av ökande islamism:

– Om Sverige får den här redan förstörda bilden av Rosengård, det kan leda till att fel människor utnyttjar det, som Sverigedemokraterna, de använder det i sin politik - "Vi ska rädda Rosengård och vi ska hindra Rosengård från att bli muslimskt terrorvälde med sharialagar och grejer" - när det verkligen inte är så.

Att många tjejer i Rosengård lever i en utsatt situation, det tror också Abdulmaaliki Maxamed. Men det har andra förklaringar, säger han:

– Tjejerna är mer pressade alltså, det är kulturen. Jag skulle inte kalla det islam, för islam är en rätt så fin religion, och enkel religion också. Men jag tror nog att tjejerna hade svarat rätt så annorlunda, men jag tror inte att de hade sagt att de blev tvingade till att ha slöja eller att de inte får röra sig ute efter klockan åtta eller något sånt, av extremisterna. Mer av föräldrarna, och inte av något islamskt inslag, utan bara kulturen.

En liknande bild ger Lars Birgersson, som är rektor på Rosengårdsskolan:

– Till viss del kan jag nog säga att det är överdrivet. Men samtidigt är jag väl så pass medveten, att fragment utav detta finns ju säkert. Det skulle vara mycket konstigt annars. Det som jag ibland kan märka – men då är det inte den religiösa biten utan den kulturella biten – det kan vara frågor om vissa elevers medverkan i vissa ämnen och så vidare. Men det blir ofta en väldigt bra diskussion.

Vad kan det handla om?

– Till exempel att en elev eller förälder vill gå ifrån en fredageftermiddag och gå till bönen på eftermiddagen, och vi har ett samtal om det och säger att det fungerar inte så i den svenska grundskolan, och det finns möjligheter att den här eleven kan gå vid ett annat tillfälle, och det brukar i de allra flesta fall lösa sig.

Det är uppenbart att det behövs mer kunskap om hur utbredd den radikala islamismen är, och kanske även kunskap om hur mycket av det som uppfattas som uttryck för islamism i själva verket har sina förklaringar i kulturer och traditioner.

Även författaren till den mycket omdebatterade Rosengårdsrapporten Josefin dos Santos håller med om att fler infallsvinklar är nödvändiga:

– Det behövs forskning. Detta var en lägesbild som ska ligga till grund, och vi hoppas att det ges ut uppdrag till höger och vänster nu som verkligen kan ta tag i detta och gräva djupare, för det behövs.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 20/1-10

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".