Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det våras för ekonomin

Publicerat fredag 22 januari 2010 kl 13.28
Annika Winsth spår ekonomisk ljusning

Den ekonomiska återhämtningen går nu fortare än vad många tidigare trodde. Prognoserna för tillväxten skrivs upp och arbetslösheten blir inte lika hög som tidigare förespåddes.  Det förbättrade ekonomiska läget kommer nu också att bli en fråga i valrörelsen och påverka vallöftena.

I finansminister Anders Borgs budget för 2010, som las fram i september ifjol, var bedömningen att tillväxten i ekonomin i år skulle bli låga 0,6 procent. Sedan dess har optimismen ökat och idag tror finansministern på en tillväxt i år på 3 procent.

Arbetslösheten som spåddes toppa på 12 procent 2011-2112 når nu 9 procent innan den börjar vända nedåt.

Underskotten i statsbudgeten till följd av bland annat extra stimulanser i finanskrisen och lågkonjunkturen planar ut och Anders Borg tror på ett överskott igen i de offentliga finanserna på 1 procent år 2013.

Men det är inte bara Anders Borg och finansdepartementet som ser ljusare på den ekonomiska utvecklingen.

Samma scenario målas upp i de nya konjunkturprognoser som kommer ifrån olika banker och konjunkturbevakare.

Banken Nordea tror på en tillväxt på 3,2 procent i år och det bromsar också upp arbetslösheten från att nå de tidigare befarade 12 procenten. Annika Winsth är Nordeas chefekonom:

– Framför allt överraskas vi av utvecklingen på arbetsmarknaden. Och det är ju väldigt viktigt både för hushållen och företagen. Det kommer också sannolikt att spela en roll för riksbanken, som behöver agera lite annorlunda om vi har en bättre utvecklingen.

Efterfrågan på arbetskraft ökar på sina håll och företagen säger sig behöva mer folk framöver. Stabiliseringen på arbetsmarknaden ser ut att komma tidigare än beräknat säger Annika Winsth på Nordea:

– Vår bedömning är att sysselsättningsnedgången stannar på 130 000 personer och att vi då får en arbetslöshet som toppar på 9 procent.

De nya jobben kommer i första hand inom tjänstsektorn, tror man på Nordea. Inom tillverkningsindustrin tar det längre tid och alla de jobb som försvann där under krisen kommer inte heller tillbaka.

Riksbanken har ju under krisen sänkt sin styrränta till 0,25 procent, vilket pressat ned bolåneräntorna till rekordlåga nivåer. När konjunkturen nu förbättras kommer Riksbanken att börja höja sin ränta igen. Riksbanken har ju sagt att den låga räntan kommer att gälla till i höst. Men många konjunkturbedömare tror annorlunda. Annika Winsth igen:

– Var bedömningen är att riksbanken så småningom kommer att behöva byta fot och inte titta på industrin i exportsektorn utan titta på inhemska faktorer. De inhemska drivkrafterna är betydligt starkare och det talar också för att man behöver höja räntan tidigare. 

En del konjunkturbedömare tror på en räntehöjning redan i vår eller senast i sommar.

En snabbare vändning i tillväxten för ekonomin och en tidigare stabilisering, om än på hög nivå, för arbetslösheten, skulle också lätta på trycket på statsfinanserna.

Det är ju valår och utrymmet för löften om reformer kan öka något. I april kommer regeringens ekonomiska vårproposition och efter den ska den rödgröna oppositionen komma med sina förslag, som blir grunden för deras vallöften.

Pensionärerna har ju varit i politiskt fokus i samband med de jobbskatteavdragen de inte får del av samtidigt som pensionerna sänks i år och nästa, om inte nya skattesänkningar kompenserar detta. Men Anders Borg är ännu försiktig:

– Det finns ju olika grupper som drabbas och det är klart att det finns starka skäl att titta på de grupperna, men innan jag börjar lista olika grupper så måste jag se hur de offentliga finanserna ser ut.

Vi får troligen vänta till vårbudgeten med besked i den frågan.

Sverige står också inför en avtalsrörelse som kan bli livfull. De flesta avtal på arbetsmarknaden löper ut den sista mars. Hur mycket tål samhällsekonomin av nya lönepåslag? Det mesta idag talar för ettåriga löneuppgörelser.

Nu börjar också storföretagens årsbokslut att presenteras i en strid ström veckorna framöver. Och dessa kommer att innehålla bland annat siffror om hur stora utdelningar som aktieägarna ska få och också tankar om arvoden till styrelseledamöter och bonusar. Besked som brukar bli till argument också i avtalsrörelsen.

2009 var ju ett dåligt ekonomisk år generellt sätt med en minskad tillväxt i ekonomin och med minskade vinster för företagen. Utdelningarna i vår kommer att bli hyggliga trots allt tror Thomas Jellvik, som är aktieanalytiker på Swedbank, men det  kommer att finnas olikheter:

– Jag tror att de bolag som gjort väldigt stora nedskärningar och har en tuff marknadssituation kommer att vara väsentligt försiktigare med utdelningarna än genomsnitten av bolagen.

Text och intervjuer: Göran Löwing

Intervju med Anders Borg: SR Ekot.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".