Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tuff arbetsmarknad för de nyanlända

Publicerat tisdag 26 januari 2010 kl 16.08
Anna Ekström, SACO:s ordförande

Det tar orimligt lång tid för nyanlända invandrare, oavsett var de kommer ifrån, att etablera sig på arbetsmarknaden. Svårigheterna påminner om dem som ungdomar möter.Det är några av de slutsatser som kan dras av den statistik som SCB tagit fram på uppdrag av Svensk Näringsliv och SACO, akademikernas fackförbund.

Tidsfaktorn spelar en viktig roll, men bilden är mer komplicerad än så, säger SACO:s ordförande Anna Ekström:

- En slutsats är att det spelar så himla stor roll hur länge har man varit i Sverige för hur väl etablerat man är på arbetsmarknaden. Men det förklarar absolut inte allt. Det finns också så mycket annat. Och då är det en slutsats att det är ju viktig att arbeta mycket med de tidiga faserna. Se till att man snabbt kommer i på arbetsmarknaden samtidigt som man måste jobba med de här hindren som kvarstår så mycket längre som t ex språkproblem, möjligt diskriminering, brist på nätverk. Och det finns väldigt mycket att göra på det här området om man vill att Sverige ska funka lite bättre. Som det är idag så har vi missat de kompetens alldeles i onödan, det har inte råd med.

Rapporten visar att bland dem som bott i Sverige i mindre än två år är cirka 30 procent sysselsatta. Bland dem som levt i Sverige i mer än 20 år ligger sysselsättningsgraden på 70 procent, att jämföras med knappt 80 procent för infödda svenskar.

Också skillnaderna inom vilken bransch inrikes respektive utrikes födda är verksamma i minskar med tiden i Sverige, men de försvinner aldrig helt.

Bland utrikes födda med mindre än två år i Sverige arbetar många inom lokalvård. Utrikes födda som bott i Sverige i mer än 20 år är främst överrepresenterade inom branscherna personliga tjänster samt vård och omsorg.

För Gerónimo Unia, som är handläggare på Rinkebyakademien (*), och som stöttar ungdomar redan på högstadiet, anser inte att diskriminering är den mest främsta skälet till att det tar så lång tid att få ett jobb för utomeuropeiska invandrare. Enligt hans erfarenhet från Rinkeby finns det en annan faktor som går igen också i andra områden där finns det ett hög andel invandrare.

Han exemplifierar med de elever som gick ut från skolor i Järva-området de senaste åren:

- Det vi märkte då var att de första som kommit ut 2006, 2007 och 2008 får ändå inga jobb. När vi pratade med näringslivet, politiker och andra instanser så kom vi fram att det som saknas var referenser, alltså de hade inga människor att referera till. Inga arbetsgivare som kunde berätta att "de kommer i tid, de är duktiga, de sköter sig på jobbet", osv. Det är det arbetsgivare ville ha. Det handlar inte i första hand om diskriminering, vi kan inte ta bort den frågan, men det var inte den största hindret för att ta sig på arbetsmarknaden.

När det gäller akademiker så visar rapporten att nära 8 av 10 infödda svenskar arbetar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som matchar deras utbildning.

Bland utrikes födda, som varit i Sverige i mer än 10 år, är motsvarande andel bara 5 av 10.

SCB-rapporten är viktig, eftersom den visar var insatserna ska göras för att skynda på invandrarnas integration i samhället, säger Anna Ekström, orfförande i SACO:s riksförbund.

- Vi som vill att integrationen ska funka bättre i Sverige och att alla människor i Sverige ska ha samma chans att få jobba och göra nytta i samhälle, vi har mycket att lära i de här rapporterna, att det gäller att jobba både med att korta tiden in på arbetsmarknaden och ta bort hinder av olika slag.

Reporter: Alberico Lecchini

(*) OM RINKEBYAKADEMIEN

"Rinkebyakademien är ett initiativ som vill visa duktiga elever på högstadiet i Järva att goda resultat i skolan leder till bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Våra elever saknar ofta det första viktiga steget in på arbetsmarknaden. De saknar etablerade vuxna förebilder som har kontakter eller som kan ge dem tips och råd hur de ska göra. De saknar kunskaper om hur de sociala koderna på en arbetsplats fungerar. Det som för andra är självklarheter är för många av våra elever helt okänt - hur man svarar i telefon, hur man klär sig, hur ett kontor ser ut. Genom att koppla företag till skolan och genom att företagarna tar en "mentorsroll" vill vi gemensamt tillföra dem de mest basala kunskaperna och inblickarna i hur vårt näringsliv fungerar".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".