Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Fler fångar – inte färre brott"

Publicerat torsdag 28 januari 2010 kl 14.10
Jerzy Sarnecki

Regeringen föreslår skärpta straff för flera brott, och dessutom en helt ny brottsrubricering: synnerligen grov misshandel. Idag kan grov misshandel ge alltifrån ett till tio års fängelse, men i snitt dömer domstolarna till ungefär ett och ett halvt års fängelse. Nu vill regeringen se längre straff för de särskilt allvarliga misshandelsfall, där straffet nu ska bli minst fyra års fängelse.

Andra förändringar som regeringen föreslår handlar om strängare straff för brott med organiserad brottslighet i bakgrunden, och större möjligheter för domstolarna att generellt döma ut strängare straff.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, tror att regeringens syfte med straffskärpningen och en ny brottsrubricering för misshandel först och främst är att tillmötesgå allmänheten, inte att försöka avskräcka från brott:

– Ja, jag tror att justitieministern förefaller vara mycket uppriktig när hon säger att det i första hand handlar om att tillmötesgå allmänhetens krav på hårdare straff. Däremot är jag inte helt säker på att man tolkar de signaler man får från allmänheten på rätt sätt. Det är nämligen på det sättet, och det har forskningen visat gång på gång, att när man frågar människor: "tycker du att straffen för våldsbrott är för låga?" så säger den stora majoriteten människor "ja, det är de". När man sedan lägger fram konkreta fall för dem, och låter dem döma så att säga, och sedan jämför allmänhetens domar med domstolarnas, så brukar allmänheten för det mesta döma mildare än domstolarna. Så den där generella uppfattningen om att vi är för milda mot våldsbrottslingar, den handlar i de stort sett om en generell, inte särskilt konkret, förutfattad mening som folk har. När de får mer information så är de betydligt mildare i sin bedömning. Men nu är det val, nu ska man visa handlingskraft inför valet, och då tar man den här frågan för man tror att man vinner röster på detta. Så måste jag bedöma det här förslaget.

Tror du att det kommer att bli fler dömda brottslingar i fängelserna då?

– Ja, det tror jag definitivt att det blir! Och det är för övrigt helt öppet regeringens strävan att just ha flera fångar, i synnerhet de som begått våldsbrott, kanske framför allt grova våldsbrott. Frågan är bara om det minskar brottsligheten - och det är mycket mera tveksamt.

Om man tittar utomlands då? I USA är det betydligt fler brottslingar som sitter inlåste på långa straff. Men var skulle Sverige hamna vid en jämförelse med andra europeiska länder, till exempel?

– Det beror på vilka länder, eftersom lagstiftningen varierar väldigt kraftigt mellan länderna. Jag tror inte att det här kommer att öka antalet fångar per 100.000 invånare så mycket att Sverige förändrar sin plats i den här ligan - vi ligger fortfarande ganska lågt. Men det är inte så man måste diskutera saken. Frågan är: åstadkommer man färre brott genom den här typen av åtgärder? Och det är ytterst tveksamt. Forskningen har visat ganska tydligt att brottsnivån inte påverkas särskilt mycket av att man skärper straffen. Och ett av skälen är att när det just gäller vissa typer av grov våldsbrottslighet så sker den ofta under sådana förhållanden från vilka det är svårt att avskräcka. Folk är berusade, har tappat kontrollen över sitt beteende och så vidare. Så den där huvudsakliga uppgiften som lagen har att avskräcka från fler brott, den fungerar sällan bättre när straffen är hårdare.

Har det blivit vanligare med den här typen av tortyrliknande misshandel? Eller är det tidningarna som skriver mer om det?

– Det är en fråga som är väldigt svår att besvara. Vad forskningen visar, är att fall av dödligt våld inte ökar i Sverige, sedan låt säga 1990-talet. Snarare är det så att vi har en viss nedgång. Vilket alltså skulle antyda att våldet inte förgrovats i generella termer. Sedan har vi fått något flera fall inom den organiserade brottsligheten, och där kan ju den typen av brott förekomma. Det finns också antydningar om att vissa typer av oerhört groteska fall av övervåld har ökat något. Men vi lever alltså INTE i ett samhälle där våldet generellt ökar. Och även om det vore så, kommer den här åtgärden inte att leda till att den här utvecklingen förändras på något sätt.

Reporter: Cecilia Huldt, SR International. Publicerat 29/1-10

PÅFÖLJDER FÖR OLIKA BROTT

Mord: Fängelse i lägst 10 år och högst 18 år eller livstid.

Dråp: Fängelse i mellan sex och tio års fängelse.

Våldtäkt: Fängelse i lägst två och högst sex år.

Grov våldtäkt: Fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Misshandel: Fängelse i högst två år, eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader.

Grov misshandel: Fängelse i lägst ett och högst tio år.

Terroristbrott: Fängelse i lägst fyra och högst tio år eller på livstid.

Utpressning: Fängelse i högst två år eller, vid ringa brott, böter.

Grov utpressning: Fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Grov förskingring: Fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Övergrepp i rättssak: Böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt skall straffet vara fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Källa: Nationalencyklopedin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".