Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Enbart klimatavtal löser inte klimatfrågan

Publicerat fredag 29 januari 2010 kl 16.13

FN:s klimatmöte i Köpenhamn blev inte vad många hoppats på i form av bindande politiska överenskommelser om bland annat utsläppsmål i ett avtal som skulle ersätta det så kallade Kyotoprotokollet. Förhandlingarna fortsätter nu med sikte på nästa klimatmöte i Cancun i Mexico i slutet av detta år. Men vägen till en lösning i klimatfrågan går snarare via andra politiska vägar, säger forskaren på Stockholm Environment Institute Mikael Román.

Det så upphaussade Köpenhamnsmötet nådde fram till några få överenskommelser. Det ena var att temperaturökningen på jorden inte ska överstiga två grader jämfört med medeltemperaturen före industrialiseringen, det vill säga för över hundra år sedan.

Det andra var att i-länderna ställer upp med 30 miljarder dollar i klimatbistånd till de fattiga länderna till 2012. Från 2013 ska klimatbiståndet efter hand trappas upp så att det 2020 uppgår till 100 miljarder dollar årligen. Kritiker säger att det kan bli gamla biståndanslag som många länder kommer att använda istället för att skjuta nya pengar.

För det tredje så ska i-ländernas utsläppsminskningar rapporteras till FN:s klimatkonvention. U-ländernas rapportskyldighet är frivillig, men en granskning av de åtgärder u-länderna gör med stöd av internationella bidrag ska se.

EU har lovat minska sina utsläpp med 30 procent till 2020 jämfört med 1990, om andra länder gör lika mycket. Annars stannar EU:s åtagande på 20 procent.

Sverige har enskilt lovat att minska utsläppen med 40 procent till 2020.

Så vad händer nu på det internationella området inför mötet i Mexico om tio månader? Sverige ska fortsätta att driva på frågorna inom EU säger Staffan Tillander som är Sveriges klimatambassadör i EU. FN:s klimatmöte i Köpenhamn blev ju enligt många något av ett fiasko. Måste FN spela en kraftfullare roll nu framöver?

– Ja, det håller jag med om. FN: organisationen är en nyckelaktör i detta och det ramverk som vi har för förhandlingarna. FN är ju också medlemsstaterna. Och det innebär också att medlemsstaterna kan spela en tillbakahållande roll och de som har lägre ambitioner kan hålla tillbaka överenskommelser och de ambitioner som FN som sådan kan ha. Men, vi behöver ett FN-maskineri och ett sekretariat som spelar en mer pådrivande roll och där måste vi som medlemsstater vara med och se till att detta kan ske.

– Finns det andra vägar att gå än via FN?

– Vi ska jobba via FN och få en juridiskt bindande överenskommelse. Det är målet. Men vi ska också jobba på andra sätt. Vi ska se till att incitament skapas nationellt och lokalt för att klimatarbetet ska gå vidare och vi ska jobba med likasinnade för att utveckla policy på olika områden. Vi bör också arbeta med andra länder där vi har gemensamma intressen i teknologi och utveckling. Så det gäller att finna nya vägar framåt på olika nivåer som gör att klimatarbetet går vidare och helst accelererar – säger Staffan Tillander Sveriges klimatambassadör i EU.

Johan Rockström som är chef för Stockholm Environment Institute har tidigare sagt att det var bra att det inte blev en bindande överenskommelse i Köpenhamn, för en sådan skulle ha blivit en kompromiss på en för låg nivå.

Mikael Román är statsvetare och forskare, också han på Stockholm Environment Institute, och tror mer på politiska uppgörelser mellan olika länder och konstellationer inom olika områden, som leder till att klimatfrågorna också löses.

Den vägen skulle vara mer framkomlig än att fokusera på själva klimatproblemet i första hand, säger Mikael Román:

– Klimatfrågan löses inte enbart av klimatförhandlingarna. Och den typen av analys tror jag att vi inte är helt klara över. Jag tror att vi kommer längre i Mexico, men vilka frågor vi löser tror jag det är lite för tidigt att spekulera i.

– Och det kommer inte nödvändigtvis att ske under FN:s paraply att via andra organisationer och platser i världen?

– Ja, om vi ska tala om klimatfrågans lösning och inte ett klimatpolitiskt avtal så kommer det att ske på många andra fronter där investeringsbanker och företag ser möjligheter och där länder gör saker och ting för sin utveckling.

Frågan är i vilken mån det här klimatavtalet kan komma in och stödja just den typen av process. Jag tror att man måste omdefiniera tanken kring klimatavtalets betydelse . Den ska vara en stödjande process, kanske mer än en ledande – menar Mikael Román , statsvetare och forskare vid Stockholm Environment Institute.

Text och intervjuer: Göran Löwing

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".