Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Matte en svår nöt för svenska elever

Publicerat måndag 1 februari 2010 kl 16.51

Svenska skolelever är extremt dåliga i matematik, och det krävs stora krafttag om inte Sverige ska halka ohjälpligt efter andra länder i matte. De senaste femton åren har Sverige rasat i poängligan och försämringen gäller i hela skolan - på högstadiet och gymnasiet, bland de svagaste och de bästa eleverna.

De dåliga resultaten och frågan vad man kan göra åt saken diskuterades vid matematikbiennalen på Älvsjömässan i Stockholm i förra veckan. Skolminister Jan Björklund fick omedelbar kritik för sina förslag, men en sak var han och kritikerna eniga om, nämligen att läget är oroande.

– Det är mycket oroande. Matte verkar vara ett av de ämnen där vi har sjunkit mest i resultat, men matte är ett väldigt viktigt ämne så det är därför det krävs väldigt långtgående och bestämda åtgärder, säger Jan Björklund.

Försämringen av de svenska elevernas kunskaper sammanfaller i tid med flera stora förändringar i det svenska skolsystemet - kommunaliseringen, nya läroplaner, nytt betygssystem. Och nu är det dags att reformera skolan igen. Nya läroplaner är på väg, och skolminister Jan Björklund vill införa nationella prov i matematik redan i lågstadiets årskurs tre.

– Men sen är det ett problem också att lärarutbildningen är för dålig, det är för litet matte i utbildningen för låg- och mellanstadielärare, och där kommer vi nu att öka den så att alla som ska bli låg- och mellanstadielärare i Sverige ska läsa minst ett halvår matematik - heltid alltså, heltidsstudier i matematik - och det är mer än det har varit någonsin tidigare. Och det är klart att den reformen ger effekt i skolan först på sikt, men det här är ju ett långsiktigt problem. Och det finns inga quick fixes, tyvärr.

Jan Björklunds förslag mötte kritik på matematikbiennalen. Det stämmer inte att det leder till mer matematikstudier för låg- och mellanstadielärarna som grupp, säger Eva Nylén, som utbildar blivande lärare vid Stockholms universitet.

– Jag tycker att Jan Björklund jämför äpplen och päron. Om man tänker sig de matematikinriktningar som finns idag, så får de studenterna idag mer matematik och matematikdidaktik än vad det är i hans förslag. Men de lärare som idag läser inriktning mot idrott eller mot samhällskunskap, till exempel, de får mer i det här förslaget. Så det beror på vad han jämför med. För det blir alltså färre antal poäng i hans förslag än vad många läser idag.

I sitt tal underströk Jan Björklund att ambitionsnivån måste höjas i den svenska skolan. Lärarna ska inte vara rädda för att undervisa från katedern, sa han, och raljerade ganska hårt över grupparbeten, medbestämmande och andra arv från 1970-talet.

Marie Melander och Kerstin Berglund undervisar båda på lågstadiet i Sollentuna, norr om Stockholm. De kände inte igen sig i skolministerns verklighetsbeskrivning.

– Jag är väldigt förvånad över hur han kan uttrycka sig på det viset. När man i dagsläget sparar så mycket pengar på skolan och förutsättningarna för att eleverna ska få bättre kunskaper till slut blir omöjliga. Så att jag får inte ihop den ekvationen, hur han resonerar.

- Jag håller med Kerstin att verkligheten ser nog annorlunda ut än vad han säger. Det är ju otroligt roligt att jobba som lärare, och jag verkligen brinner för det här yrket. Men det finns begränsningar också för oss när det gäller tid och plats och rum också - och att det är så stora grupper med så olika förutsättningar. Så det är svårt att ro allting i hamn, liksom.

Det pågår annars en hel del självrannsakan i den svenska skolan. Och det finns exempel på framgångsrika modeller. En sak som många tycks vara eniga om, är att svenska elever i alltför stor utsträckning är hänvisade till självständigt arbete i matteboken. De kanske kan lösa uppgifterna i boken, men de klarar inte av att tillämpa kunskaperna i andra situationer. Försök bland annat i Storbritannien och USA har visat att mindre traditionell undervisning, där elever och lärare tillsammans diskuterar sig fram till olika lösningar, har flera positiva effekter, berättar Eva Nylén från Stockholms universitet.

– Eleverna i de här traditionella klassrummen, de har väldigt svårt för att använda matematiken i andra sammanhang än i klassrummet och i boken. Och i de reformorienterade klassrummen, de lyckas bättre att använda matematiken i andra sammanhang, och de lyckas också bättre på nationella prov. Traditionella räkneuppgifter – men problemlösning lyckas de mycket bättre med, för de är ju vana att lösa problem. Och de blir mer motiverade och de engagerar sig i matematikinnehållet mer.

Det är Sverige och Norge som hamnar sist i den internationella så kallade TIMSS-studien av svenska gymnasieelevers kunskaper i matematik. Högst upp, med bäst resultat, ligger flera asiatiska länder.

Mona Rösseland från Nationellt Centrum för Matematik i Norge har studerat matematikundervisningen i Singapore, och hon är inne på samma slags skillnad i arbetssätt, när hon ska förklara vad de gör med barnen där, som inte vi gör.

– Medan vi fortfarande har fokus på att lära dem den enda rätta metoden för de olika räknesätten – vi drillar och memorerar färdigheter – så vad de gör i Singapore är att de har fokus på barnets tänkande. Hur tänkte du nu? varför? hur gjorde du det? Och för mig så blir det en väldigt stor skillnad för vilken kompetens eleverna får. de blir duktiga på att resonera och kommunicera matematik.

Reporter: Cecilia Huldt, SR International. Publicerat 1/2-10

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".