Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Barn saknar vuxna som lyssnar

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 16.18
Mobbning är ett stort problem för många som ringer Bris.

Allt fler barn saknar helt vuxna som lyssnar. Och barn upplever en ökad stress, rädsla och oro. Det visar årets rapport från Bris -barnens rätt i samhället, som presenterades på onsdagen. 

- Barn är mindre sedda av vuxna, barn känner sig mer utlämnade, mer utanför och mer i en situation där de kanske inte har någon att vända sig åt, det är genomgående det som tar mest tid, säger Göran Harnesk, generalsekreterare för Bris.

Förra året tog Bris emot 78 000 samtal från barn och unga via telefon, mail eller chatten, som funnits i tre år nu. Det är något färre än året innan, men det beror på att samtalen är längre. Fler än tidigare har försökt kontakta Bris genom hjälptelefon, men inte kommit fram, säger Göran Harnesk:

- Vi tar emot i bästa fall 20 procent av de samtal som kommer in, vi skulle behöva ha öppet på andra tider, vi har öppet i snitt mellan tre och nio varje dag och barn som behöver oss mår ju dåligt på kvällar och nätter, så vi skulle behöva ha öppet dygnet runt för att räcka till.

Det är mest flickor som ringer -80 procent av samtalen är flickor och snittåldern är 13-14 år.

- Barn uttrycker att de är ensamma, att de inte känner att det finns någon som har tid för dem, men det är väldigt mycket om skolan, om mobbning, familjekonflikter, identitetsfrågor; vad finns det för mening? Varför ser jag ut som jag gör? Väldigt mycket självkritik och självförakt, säger Göran Harnesk.

Förra året var det fler som ringde om oro, ångest, stress och skolan, men det var också en ökning av samtal om myndigheter -37 procent fler än året. Det beror på att man inte har tillräckliga kunskaper i socialtjänst och skola, säger Göran Harnesk.

- Nej, det har man inte, det finns inte utbildningar på det sättet som vi önskar att det borde göra, vi pratar ständigt med socialsekreterare och även lärare, som säger att de saknar kunskaper om att samtala med barns på barns villkor, man har kunskaper om socialtjänstlagen, men inte just att barn är inte små vuxna, de är små människor.

Bris ställer nu därför upp två tydliga krav -bättre kunskaper om barn hos myndigheter och ett bättre arbete mot mobbning.

- På skolorna måste vi utvärdera antimobbningsprogram, så att det inte blir värre av att man inte gör rätt saker för barn och ungdomar och det är ett stort problem idag att vi har en hel del antimobbningsprogram och tror att vi klarar oss, men det är inte fullt utvärderat.

Varje år utsätts 50 000 barn och unga för mobbning och runt 500 anmälningar kommer in till barn och elevombudsmannen Lars Arrhenius. Han håller med Bris -skolornas antimobbningsarbete är för dåligt. Det visade också en rapport från skolinspektionen.

- Den stora bristen är att man inte kartlägger, tar reda på hur situationen ser ut i skolan och så har man inte med sig eleverna i det här arbetet . Eleverna säger att de inte har förtroende för de vuxna i skolan och det tror jag är helt avgörande för att lyckas med arbetet. Det jag också ser i de anmälningar som jag får in är att elever inte blir trodda av de vuxna när de väl berättar om allvarliga kränkningar och den inställningen måste man ändra på om man vill komma till rätta med det här problemet, tror jag.

Allt fler barn som kontaktar Bris vittnar om problem med att sitta fast mellan två kulturer -en hemma och en i skolan, men samtidigt är det inte lika många invandrarbarn som hör av sig till Bris, som barn med svenska föräldrar, säger Göran Harnesk:

- Jag tror inte det, därför att man håller det inom familjen på ett annat sätt, men det är allt fler som hör av sig till oss och pratar om mångkulturella frågor. Vi kan ju se att barn och ungdomar som kommer från andra kulturer beskriver att de är kulturbärare -både av sina föräldrars kultur mot svenska samhället, men de ska också bära den svenska kulturer gentemot sina föräldrar och släktingar och de har ett multiproblem på det sättet; dels ska de själva hitta en identitet, men också förklara de olikheter som finns.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".