Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unga HBT-personer lider av sämre hälsa

Publicerat torsdag 11 februari 2010 kl 16.33
Hbt-ungdomar drabbas mer av bl a våld

Unga homo- bi- och transsexuella personers hälsa är mycket sämre än andra ungdomars. Bland annat är självmord och våld inom familjen vanligare hos unga HBT-personer, visar en rapport som Ungdomsstyrelsen gjort på uppdrag av regeringen.

Emelie Mire Åsell är med i Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheters ungdomsförbud, RFSL ungdom. Hon berättar hur det är att inte bli förstådd eller accepterad på grund av sin sexuella läggning.

- Att inte få stöd från varken samhället eller skolan eller sina föräldrar är jättetungt om man är fjorton-femton år, man är tillräckligt osäker och förvirrad som det är, så var ska man hämta det där stödet? Och det är klart att det leder till att man får det svårare än andra ungdomar, säger Emelie Mire Åsell.

Omgivningens attityder och bemötande är avgörande för om man mår bra som ung HBT-person, säger hon. Även om en person själv lyckats komma ut och acceptera sin könsidentitet så återstår dagliga konfrontationer i hemmet, skolan eller arbetet med kränkande attityder och oförstående vuxna.

- Man kan ha accepterat sig själv men det är inte säkert att andra gör det bara för att jag har gjort det. Då hamnar man i en ganska knivig situation, för man måste alltid förklara sig. Man måste alltid stå upp för sig själv och får aldrig bara tas som man är, säger Emelie Mire Åsell.

Kan du ge exempel på en situation där en HBT-person kan känna sig kränkt eller diskriminerad?

- Ett exempel är en av mina kompisar som har sina föräldrar som inte vill ge henne pengar för att köpa kläder, för att de tycker att hon köper fel typ av kläder. De anser att hon är en man, och därför ska ha killkläder. Det är ett ganska vanligt exempel att föräldrar vill korrigera eller rätta till. De förstår inte att det faktiskt är en tjej, att det är en dotter de har.

Det rör sig om en person med biologiskt manligt kön men som ser sig som kvinna?

- Ja, det handlar om en person som vid födseln registrerats som man, men som upplever sig själv som kvinna och därmed är kvinna.

I Ungdomsstyrelsens rapport har HBT-ungdomars fysiska och psykiska hälsa analyserats och andra faktorer som också räknats in är diskriminering, våld, hedersförtryck och myndigheters bemötande. Enligt Nils-Olof Zethrin på Ungdomsstyrelsen visar rapporten att utsattheten kommer från flera olika håll.

- Flera allvarliga siffror kommer fram i utredningen. Bland de som blivit utsatta för övergrepp är det en mycket stor andel som inte har blivit bra bemötta av polis eller vård. Det är allvarligt. Men det gäller även möten med andra andra samhällsinstitutioner, exempelvis arbetsförmedlingen, det gäller skolan och socialtjänsten och så vidare, och så får det inte vara, säger Nils-Olof Zethrin.

HBT-personer kan bli diskriminerade på grund av dåliga kunskaper. Till exempel att personer på myndigheter eller institutioner utgår ifrån majoritetsnormen och inte anpassar sig till att individen kan tillhöra en minoritet.

- Den som jobbar på myndigheten eller kommunen känner helt enkelt inte till och är inte medveten om att när någon pratar om sin familj så är det kanske inte en partner av motsatt kön det handlar om, så diskriminering kan ske omedvetet eller på grund av okunskap, säger Nils-Olof Zethrin på Ungdomsstyrelsen.

Rapporten visar att HBT-ungdomar i större utsträckning utsätts för våld eller hot på grund av sin sexuella läggning. Emelie Mire Åsell känner sig ganska trygg på stan men tror att det är värre för unga HBT-personer som bor i mindre städer eller på landet. Trots att hon inte känner sig direkt hotad så är hon extra försiktig i vissa situationer.

- Såna saker som att gå hem sent på kvällen, kommer det ett gäng som har rakade huvuden och de typiska attributen för nazister eller skinheads så är det klart att man blir vaksam. Det är klart att jag inte framför dem skulle grovhångla med någon. Man tänker efter, säger Emelie Mire Åsell.

Reporter: Soheil Pouresmaili, SR International. Publicerat 11/2 2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".