Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Näringslivet får inflytande över biståndet

Publicerat fredag 12 februari 2010 kl 16.26
Gunilla Carlsson.

Regeringen lyfter nu upp ekonomisk tillväxt som ett övergripande mål i den svenska biståndspolitiken.

Samtidigt inrättas ett särskilt råd, med representanter från departement och myndigheter men framför allt från näringslivet, för att bistå regeringen med kunskap och erfarenhet från fältet.

Biståndsminister Gunilla Carlsson tror inte det finns några risker med att näringslivet får inflytande i biståndspolitiken.

- Jag ser det här som en win-win-situation, och jag tror faktiskt att Sverige och biståndet har mer att vinna på att anväda näringslivets kapacitet och kompetens än tvärtom. Det finns inga dolda motiv bland de företagare som vi har med i gruppen, det kan jag inte påstå, säger Gunilla Carlsson.

Rådet för Näringsliv och Utveckling heter det. TU-rådet är förkortningen, och förutom tre statssekreterare från regeringskansliet, olika representanter för berörda myndigheter, en fackrepresentant, så består rådet av personer med anknytning till det privata näringslivet.

Rådet är en förlängning av det beslut som regeringen nu fattat att göra ekonomisk tillväxt till en ny biståndspolicy. Världen saknar exempel på länder som lyckats bekämpa fattigdomen, utan att samtidigt ha en uthållig ekonomisk tillväxt, konstaterar regeringen.

Tanken är de ska kunna bidra med erfarenheter och kunskaper som inte finns i biståndsvärlden, säger Gunilla Carlsson.

- Det har jag märkt på resor som jag har gjort, att ofta när jag kommer ut, så möter man engagerade Sida-medarbetare, en ambassadör, och mängder av företag som är engagerade och representanter för det civila samhällets organisationer, och just de och företagarna, det är de som brukar ha mest idéer och koll.

Men att lyfta upp ekonomisk tillväxt som ett huvudmål för biståndet, och dessutom ge näringslivet en sådan tyngd i det här rådet, kritiseras av Kent Härstedt, som är Socialdemokraternas biståndspolitiske talesman:

- Jag tycker först och främst att det i grunden handlar om en naiv flört med näringslivet. Man vill på ett ganska krystat sätt få med sig näringslivet i svenskt bistånd. Ju mindre pengar det kommer till grundläggande fattigdomsbekämpning desto mindre förutsättningar finns det för tillväxtskapande åtgärder, säger Socialdemokraternas Kent Härstedt i Ekot.

Men en av rådets ledamöter, Renée Andersson, som är etik- och miljöansvarig på klädföretaget Indiska, tycker att uppdelningen mellan bistånds- och näringslivinsatser är gammalmodig och överspelad:

- NGO:s (Non-governmental organizations) och biståndet är de goda, och företag är de onda. Man måste komma bort från den här idiotiska synen som jag tycker att det är, för jag har sett vad företag kan göra.

Men jag som medborgare, hur ska jag veta att du talar för det allmännas goda i rådet och inte bara för ditt företags bästa?

- Jag jobbar för mitt företag, men jag har också jobbat med frågor om mänskliga rättigheter sedan jag var ung och det gör jag fortfarande, både volontärt och professionellt...

Så vi kan lita på dig?

- Ja, jag hoppas det. jag ser i alla fall inte bara så snävt som att bara gynna Indiskas bästa, och gör inte Indiska heller, säger Renée Andersson, etik- och miljöansvarig på Indiska och ledamot i det regeringens nya Råd för Näringsliv och Utveckling.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 12/2 2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".