Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ungas arbetslöshet en komplex historia

Publicerat onsdag 17 februari 2010 kl 11.14

Det talas ofta om den höga arbetslösheten bland svenska ungdomar. Krisen har slagit hårt mot de unga, inte minst mot de som misslyckats i skolan. I december förra året var nästan var fjärde 15- till 24-åring arbetslös, enligt statistiken.

För att få ner antalet arbetslösa ungdomar krävs fler sorters åtgärder än vad som erbjuds idag. Dessutom är bilden bakom siffrorna mycket mer mångtydig än vad som framkommer i debatten. Det säger LO-ekonomen Thomas Carlén, som har studerat arbetslösheten bland unga på nära håll:

– I statistikens värld är man ung mellan 15 och 24 år. Och det är en väldig skillnad på en 15-åring som går i nian och söker ett sommarjobb, och en 24-åring som kanske är klar med sina universitetsstudier och söker ett heltidsjobb, ett permanent heltidsjobb. Bara detta visar ju att det är enormt stora skillnader i den här gruppen, säger Thomas Carlén.

– Det var faktiskt fler 15-åringar än 24-åringar som var arbetslösa 2008. Det här visar på komplexiteten i gruppen, det visar att gruppen är väldigt heterogen, och det visar att det finns vitt skilda problem för den här gruppen som förklarar arbetslöshet, och det gör också att det krävs ett batteri av olika åtgärder för att komma tillrätta med dem.

Sverige har hög ungdomsarbetslöshet även internationellt sett - vi ligger på fjärde plats vid en europeisk jämförelse från 2008. Men det är svårt att jämföra länder, bland annat för att övergången mellan skolan och arbetsmarknaden ser så olika ut, och för att traditionerna varierar, bland annat när det gäller arbete vid sidan av studierna. Det enda som krävs för att unga ska klassas som arbetslösa i statistiken är att de säger att de vill arbeta och att de aktivt söker arbete. I Sverige utgörs mer än hälften av 15- till 19-åringar som fortfarande går i skolan. En tredjedel är öppet arbetslösa 20- till 24-åringar, resten är 20- till 24-åringar som studerar på heltid.

Att var fjärde svensk gymnasieelev går ut skolan utan slutbetyg är helt klart ett problem, inte minst under en ekonomisk kris som skärper konkurrensen även om de okvalificerade jobben. LO vill se större utbildningssatsningar för att få ner arbetslösheten, men också mer varierade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bland annat fler praktikplatser.

Reband Raza som jobbar med ungdomsfrågor inom Handelsanställdas förbund tycker att det finns en sak som är viktigare än de andra.

– Det är självklart utbildningarna, framför allt vuxenutbildningar för dem som inte har klarat av gymnasiet. För det behövs i alla fall. Men alla har inte lust eller möjlighet att gå ut gymnasiet, och då är det bättre att man i alla fall får den chansen. Och så bättre praktikplatser. Mer ordentliga praktikplatser – inte bara slänga in en massa någonstans, där man inte ens tagit ansvar. Jag träffar ungdomar som kommer från skolan som kör truckpallar utan truckskor, utan något skydd eller nånting, eller börjar skära i kött utan att ha någon skyddsutrustning. Det är inte okej. Utan det måste bli litet bättre ordning på det där – slut på utnyttjandet, helt enkelt.

Lägre ungdomslöner skulle inte lösa de ungas problem på arbetsmarknaden – inte heller ett upphävande av lagen om anställdningsskydd, LAS. Det är Reband Raza och LO-ekonomen Thomas Carlén överens om. Det är annat som krävs. Och åtgärder måste till, för att inte fler unga ska stängas ute mer långsiktigt från arbetsmarknaden, vilket kan göra att problemen består även när konjunkturen vänder.

Dessutom saknas kunskaper om sambandet mellan studier och arbete, påpekar Thomas Carlén. Man vet till exempel inte varför svenska ungdomar, som inte jobbar parallellt med studierna i samma utsträckning som andra, ändå tar längre tid på sig att bli färdiga med utbildningen än jämnåriga i andra länder.

– Det där är svårt att svara på riktigt. Vi efterfrågar att man ska studera det här närmare, för  det är väldigt intressant och viktigt. Många svenska studenter arbetar inte vid sidan av studierna i den utsträckning som man gör i andra länder. Och då tappar de ju den möjlighet till arbetslivserfarenhet som de skulle kunna få. Fördelen med detta skulle ju kunna vara att de klarar av studierna snabbare - men det gör vi inte i Sverige. Så vi får det sämsta av de här två sidorna. Det är mycket olyckligt. Och vi bör absolut ta reda på vad som ligger bakom detta, och rätta till det - för det här är ju en nyckel av många.

Reporter: Cecilia Huldt. Publicerat 17/2-10

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".