Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Monarkin - i går och i dag

Publicerat måndag 7 juni 2010 kl 14.48
Kungafamiljen med nytillskottet Daniel Westling.

Sverige brukar beskrivas som ett modernt land med starka demokratiska principer och där jämställdhet och jämlikhet är grundstenar i vårt samhälle och hur vi ser på oss själva.

Ändå accepterar svenska folket att statschefens ämbete går i arv inom en och samma familj. Hur kommer det sig? Det kommande kungliga bröllopet har väckt en debatt om monarkins roll och framtid. Något som det annars talas väldigt lite om.

Men kravet på republik har aldrig lockat de breda folklagren och monarkin verkar stå stark också i framtiden av opinionsundersökningarna att döma.

Monarkin har en tusenårig historia i Sverige och även om opinionssiffrorna går lite upp och ned är det få statsvetare och historiker som tror att monarkin kommer att avvecklas inom överskådlig framtid.

I den senaste stora undersökningen som SOM-institutet vid Göteborgs universitet presenterade i april ville 22 procent avskaffa monarkin och det var en uppgång från 15 procent för sex år sedan. En bastant majoritet är alltjämt för att behålla kungen som statschef.

Konungariket Sverige heter vårt land officiellt när till exempel Riksgälden ska låna upp pengar utomlands för att finansiera statsskulden. Det finns ett visst förtroendekapital i namnet och likaså fungerar kungen som en dörröppnare för svenskt näringsliv i många länder, ofta med ett mer auktoritärt styre.

Men en monarki idag är väl något av en anakronism kan man tycka. Något otidsenligt och odemokratiskt, som borde stå i stark strid med dagens demokratiska värderingar.

Det håller säkert också många rojalister med om. Men det är inte det vår tids monarki handlar om anser många monarkianhängare.Försvaret av monarkin handlar om historiska band och att ett demokratiskt land behöver en opolitisk symbol.

I Europa finns det alltjämt många monarkier, Danmark, Norge, Storbritannien, Holland och Spanien för att nämna några. Vad skiljer den svenska monarkin idag från dessa? Frågan går till historikern och docenten Jonas Nordin, verksam som forskare vi Kungliga Biblioteket i Stockholm och författare:

- Ja, det som skiljer primärt är att den svenska monarkin är den enda europeiska monarkin som inte har någon som helst politisk funktion konstitutionellt. I de flesta bevarade monarkier i Europa är kungen som formell statschef i politisk mening den som utser regeringsbildare och den som undertecknar lagar för att dessa ska bli giltiga. Och någon sådan position har inte den svenske kungen kvar, säger Jonas Nordin.

En del bestämmelser i nuvarande lagstiftningen har dock ifrågasatts, som att en kung eller drottning i Sverige måste tillhöra den rena evangeliska läran dvs de omfattas inte som alla andra svenskar av religionsfriheten. En prins eller prinsessa måste också ha regeringens samtycke för att få gifta sig. Annars förlorar de arvsrätten. Kungen kan inte med nuvarande lag heller åtalas om han begår brott.

Men låt oss se lite tillbaks på kungariket Sverige.

Under de senaste tusen åren har Sverige haft över 60 kungar och drottningar på tronen. I historiens dunkel valdes kungar på Mora stenar utanför Uppsala. Olika ätter slogs om makten och med Birger jarl på 1200-talet började Sverige att ta form till ett rike.

När den över 100 år gamla unionen med Danmark och Norge löstes upp på 1500-talet och Gustav Vasa valdes till kung införde han också arvriket Sverige. Tre av hans söner blev kungar men sedan fick man förlita sig på allt fler blivande regenter hade en utländsk bakgrund från olika tyska furstendömen.

Många kungar stod för envälde. Diktatur skulle vi säga idag.. Under frihetstiden på 1700-talet hade kungen liten makt fram till 1772 då Gustav III tog tillbaks kungamakten .

När Sverige förlorade Finland 1809 avsattes Gustav IV Adolf som kung och hans farbror Karl XIII blev ny kung. Denne var barnlös och 1810 valde den svenska riksdagen på ett möte i Örebro Napoleons fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte till ny tronföljare. Sedan 1818 har ätten Bernadotte suttit på den svenska tronen,

I 1809 års regeringsform fastslogs för första gången i lag att Sverige är en monarki. Denna grundlag moderniserades först 1974. Statschefens, monarkens, uppgifter regleras i denna lag och i succesionsordningen. Sverige fick en konstitutionell monarki där regenten, som vi hörde tidigare, inte har några politiska uppgifter eller befogenheter utan rollen som kung är att stå för det cermoniella och representativa och vara en samlande symbol för landet.

Om detta var de politiska partierna tämligen eniga. Även om Socialdemokraterna alltjämt har republikkravet inskrivet i sitt partiprogram, så insåg man det pragmatiska med att behålla monarkin under grundlagsarbetet på 1970-talet. Genom att ta ifrån kungen bland annat hans tidigare roll att utse regeringsbildare och överlåta detta till riksdagens talman, hade man gjort monarkin till en symbolfråga om än med alltjämt ifrågasatta demokratiska principer.

Hur då inte monarkin ifrågasatts tidigare i den svenska historien. Jo, händelser som den franska revolutionen 1789 och den revolutionära stämningen i Europa 1848 blåste liv i tankarna på en republik. 1917 med hungersnöd och revolutionen i Ryssland fick också åter upp republikfrågan på dagordningen.

Men monarkin har bestått, många gånger stött av socialdemokratiska politiker och statsministrar som Hjalmar Branting och Per Albin Hansson under andra världskriget.

Det fanns andra politiska frågor som var viktigare än att skapa en politisk kris kring monarkin ansåg man.

Monarkien fortsätter att gå i arv inom den Bernadottska familjen, men från 1980 har också riksdagen infört kvinnlig tronföljd. Det betyder att det är den förstfödda oavsett kön som ärver tronen och blir kung eller drottning av Sverige. Kronprinsessan Victoria står som äldst i syskonskaran i tur att en gång bli drottning och statschef.

När det blir aktuellt vet vi inte. Om kung Carl Gustaf blir lika gammal som sina släktingar och föregångare och sitter kvar på tronen kan det dröja 25 år eller så. Och under den tiden kan det hända mycket i vårt samhälle.

Består monarkin så länge - historikern Jonas Nordin till slut:

- Ja det svåraste att ju att sia om framtiden som bekant. I det här så kallade 15-minuterssamhället vi lever i idag menar jag att monarkin som symbol är oerhört betydelsefull. Varje reklammakare skulle betala mycket pengar för att få den resursen som monarkin ändå innebär i mediagenomslag och detta gratis, säger Jonas Nordin.

Reporter: Göran Löwing, publicerat 6/7 2010

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".