Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Åtal mot krigsförbrytare

Publicerat tisdag 5 oktober 2010 kl 16.07
Rikskriminalpolisen höll presskonferens på tisdagen.

I dag åtalas en 43-årig man vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och människorov. Det är första gången sedan den svenska krigsbottskommissionen började sitt arbete 2008 som någon åtalas. Magnus Elving, som är förundersökningsledare vid internationella åklagarkammaren.

-Åtalet omfattar ju grovt folkrättsbrott och människorov och för det är det fyra års fängelse som gäller.

Mannen kom till Sverige 2001 och är sedan 2006 svensk medborgare. Han greps tidigare i år och har suttit häktad sedan i januari. Han ska ha tillhört en kroatisk paramilitär styrka kallad HOS och jobbat som vakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina från maj till augusti 1992, där bosnienserber hölls fångna. Han ska deltagit i att frihetsberöva och utsätta dem för tortyr och kränkningar och bla tvingat dem att äta gräs på minerad mark.

43-åringen, som var i 25-årsåldern vid tiden för händelsena, åtalas alltså för brott mot folkrätten och människorov. Men andra brott, som åklagaren menar att han har gjort sig skyldig till, som tortyr och brott mot mänskligheten, finns inte i svensk lag, inte ännu och det får kritik bla av svenska Amnesty.

-Vissa av de internationella brotten finns inte alls i den svenska lagstiftningen. Till exempel har vi inte något brott i Sverige som heter tortyr och vi har inte något brott som heter brott mot mänskligheten. Trots att de brotten ju finns internationellt och ska finnas i den svenska rätten också, säger advokat Anna Dahlbäck ingår i svenska Amnestys juristgrupp, till P1 morgon.

Ett förslag finns om en förändrad lagstiftning, där brott mot mänskligheten ska ingå och det är välkommet, menar Magnus Elving.

-Det är klart att vi åklagare som är utsedda att handlägga sådana brott ser ju gärna att det svenska lagstiftningen står i harmoni med omvärldens lagstiftning om det hade funnits brott mot mänskligheten så är det mycket möjligt att vi hade allvarligt övervägt att åtala mot brott mot mänskligheten.

Mannen har gjort vissa medgivanden, bla att han varit på platsen vid tiden för de misstänkta brotten, men i övrigt har han nekat till brottsmisstankarna.

Utredningen har pågått sedan krigsbrottskommissionen startade i mars 2008 och har varit extremt omfattande och kostsam, framförallt för att de brottsoffer och vittnen som hörts är spridda över världen. 21 målsäganden kommer att höras vid rättegången som börjar den 13 oktober i Stockholms tingsrätt.

-Antigen då direkt att de kommer till Sverige eller att de hörs på videolink överföring utomlands och det är en stor utmaning för att många av de människorna har sviter efter kriget - de är traumatiserade och måste få hjälp helt enkelt - både med resor och inkvartering i Sverige och man måste behandla dem vårdsamt. Det är besvärligt för dem. Det är motstridiga känslor naturligtvis. Det är länge sedan de här brotten ägde rum och många har försökt att lägga det bakom sig men alla vill upprättelse också.

Rättegången kommer att bli utdragen. Polisen räknar med minst fem månader.

Utöver dagens åtal pågår ett 10-tal förundersökningar om brott mot folkrätten och krigsbrottskommissionen får 20-30 anmälningar varje dag. Ytterligare en är häktad, men Magnus Elving kan inte säga om fler åtal är att vänta.

-Jag vet att det finns ytterligare en annan person häktad i ett annat fall och den är från Kosovo men det kan jag inte uttala mig om.

Polisen och Åklagarmyndigheten uppskattar att allt mellan 50 och 1500 krigsförbrytare kan finnas i Sverige.

Det enda tidigare svenska fallet som finns gällande folkrättsbrott rör den livstidsdömde Jackie Arklöv, som bland annat torterat krigsfångar i Bosnien-Hercegovina. Men dagens åtal är alltså det första sedan krigsbrottskommissionen startade sitt arbete 2008.

Reporter: Jenny Hallberg

Publicerad: 2010-10-05

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".