Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ris och ros åt att ge kristendom särställning

Publicerat måndag 11 oktober 2010 kl 16.41

På måndagen presenterde regeringen den nya läroplanen, som ska gälla från hösten 2011. När det kommer till religionskunskap har regeringen beslutat att kristendomen ska behålla sin särställning framför andra religioner, vilket går emot Skolverkets förslag om att ge de fem stora världsreligionerna lika stor plats. Maria Weståker är undervisningsråd på Skolverket och hon tycker att det är synd.

– Dels så lever vi i ett mångkulturellt samhälle, det finns barn i nästan varenda klass som har en annan bakgrund än från Sverige och sedan så är det ju så att elever har ganska dåliga kunskaper om andra religioner än den som är från den egna erfarenheten, säger hon.

Idag finns det inga klara besked om vilka kunskaper som barnen ska få med sig om de andra religionerna, säger Maria Weståker. Och då kan det finnas risk att det brister i den undervisningen. Men utbildningsminister Jan Björklund (fp) försvarar kristendomens fortsatta särställning.

– I Sverige så har i tusen år den kristna religionen varit totalt dominerande och påverkat vårt samhällsbygge, vårt kulturarv, vår moraluppfattning. Det är en del av vårt svenska kulturarv och därför så menar vi att det är rimligt också i fortsättningen ägnar mer tid och fördjupning åt kristendomen än åt övriga religioner.

Björklund anser inte heller att det finns någon risk att föräldrar med bakgrund i andra religioner väljer att sätta sina barn i religiösa friskolor.

– Den svenska läroplanen gäller för alla elever. Och jag tror att det är oerhört viktigt att om man kommer till Sverige från ett annat land, så vore det ju väldigt märkligt om vi sa det att de eleverna ska inte behöva studera det svenska kulturarvet, utan i själva verket är det i högsta grad så att det finns ett behov av att göra det för det skulle underlätta integration, säger han till SR Internationals Kenadid Mohamed.

Så vad lär sig då eleverna om religionerna i grundskolan idag. Vi hör några elever på Gärdeskolan i Stockholm om detta.

– Om Sverige, alltså om andra länder och religion och sånt, säger Anna, Amanda och Elvira i årskurs åtta.

Vad lär ni er på religionskunskapen?

– Om katoliker och protestanter, vad det är för skillnad... Kristendom.

Är det mest kristendom?

– Nej, det är mycket annat, det är båda lika mycket, tror jag. Judism, säger Benjamin och Simon sist här.

Robert Mann är lärare i religionskunskap för högstadieelever på Gärdeskolan och han tycker inte att det är något problem att kristendomen som nu, har en särställning eftersom det är den religion som de flesta elever är bekanta med. Och de är på så viss rätt naturligt att de kan mindre om andra religioner.

– Nej det kan de ju inte. Mycket beror ju också på att många ungdomar har en förkunskap eftersom de lever i ett samhälle som är präglat av kristendomskunskap till stor del, men de har också läst betydligt mer om kristendom än om andra religioner när de kommer till högstadiet.

Är det ett problem?

– Nej, det tycker jag inte.

Skulle inte kristendomen ha sin särställning, skulle man inte heller ha något att återkoppla till, säger han.

– Det kan vara svårare också, tänker jag som elev, att ta till sig främmande tankegångar om man inte riktigt har klart sina egna eller de närmast liggande, som i det svenska samhället.

Men alla kanske inte är helt överens ens på Gärdeskolan. Jenny är vikarie på skolan och utbildar sig till religionslärare och hon har en annan vision av hur det borde se ut.

– Jag tycker ju att alla religioner ska vara helt likställda. Det ska ägnas lika mycket tid åt alla religioner. Det ska vara åtskillnad i skolan mellan religion och skola, alltså så att det inte blir så att kristendomen tar över eftersom vi i grund och botten är ett kristet land. Idag är vi så mångkulturellt, då måste alla få en chans att lära sig om alla religioner, säger hon.

11/10 2010. Reporter Emma Lundenmark och Kenadid Mohamed

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".