Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Akutvården granskas efter larm

Publicerat torsdag 14 oktober 2010 kl 16.25
Vårdpersonal hjälper en patient i rullstol på en vårdavdelning på Danderyds sjukhus.

Arbetsmiljöverket ska granska landets 50 akutsjukhus, efter larm om överbeläggningar och personalbrist. Socialstyrelsen har det senaste året riktat skarp kritik mot flera sjukhus för brister som äventyrat patienters säkerhet och till och med lett till patienters död. Erik Höglund är enhetschef på Socialstyrelsen.

-Det här måste för patientsäkerhetsskull åtgärdas.

Det senaste året har flera sjukhus fått kritik av Socialstyrelsen för bristande patientsäkerhet: I somras tvingades Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge betala en halv miljon kronor i vite på grund av överbeläggningar. Det var första gången ett sjukhus fått böta för att ha utsatt sjuka för onödiga risker, skriver Dagens Nyheter. Då fick också Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, universitetssjukhuset i MAS i Malmö och universitetssjukhuset i Linköping allvarlig kritik för att riskera patienters säkerhet genom de stora bristerna.

Sommaren är den värsta perioden för många sjukhus, när ordinarie personal har varit på semester, men senast igår fick Danderyds sjukhus i Stockholm kraftig kritik efter flera oanmälda inspektioner. Det sedan två patienter dött på ortopeden. Socialstyrelsen konstaterade att det var den höga beläggningen och personalbrist som var orsaken.

-Överbeläggningarna verkar ha accepterats som ett normaltillstånd och innebär att patienter riskerar att drabbas av vårdskador och så får det absolut inte vara, skriver Socialstyrelsen.

Erik Höglund igen.

-När man har en hög vårdtyngd och få vårdplatser så är det klart att det kan leda till problem - det är det som vi ser här - man har svårt att hantera patientflödena och behandla dem på avdelningar där rätt kompetens finns.

Det talas ofta om bristen på vårdplatser på svenska sjukhus och Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i Europa, enligt siffror från OECD. Så har det dock sett ut i många år -siffrorna är från 2004. Men det stora problemet är inte bristen på vårdplatser, utan brister i organisation och ledning, som leder till att patienter placeras på fel avdelningar där personal har fel kompetens, eller tillsammans med patienter med smittsamma sjukdomar eller som bär på resistenta bakterier. Eller att lokalerna inte är ändamålsenliga.

Men det största problemet är underbemanningen. Bristen på utbildad specialistpersonal, framförallt inom barnssjukvård och intensivvården är akut, säger Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund. Förbundet går idag ut och uppmanar sina medlemmar att ta ut sin avtalsenliga rast, något som de sällan hinner med.

-Om man dag efter dag har en hög arbetsbelastning och inte kan gå ifrån sin arbetsplats på åtta timmar, då förstår man ju att man orkar inte hålla skärpan uppe i en så hög arbetsbelastning som det är på vårdavdelningarna idag.

och ni har också medlemmar som väljer att sluta för att de inte klarar av pressen?

-jag, tyvärr är det så, belastningen är så hög inom vissa områden nu så att många känner att man inte orkar fortsätta inom verksamheten och det blir naturligtvis en ond cirkel att det då också blir svårare att rekrytera och bemanna.

Det är vårdgivarna som har ansvaret, menar Erik Höglund på Socialstyrelsen.

-Det är vårdgivare som har ansvaret för att leverera eller ge en god och säker vård. Det är också vårdgivare som svarar för det hur man delegerar ansvaret och tilldelar resurser. Alltså det är klart att det ytterst finns ett politiskt ansvar vid tilldelningen av resurser och landstingen är ansvariga för det så det är klart att ett tungt ansvar faller på landstingen.

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund håller med om att det ofta brister i organisation och ledning, men hon menar att den yttersta orsaken är de stora besparingar landstingen tvingats till de senaste åren, för att hålla budgetbalansen.

-Många landsting har ju under många år inte klarat av sin budget, man har alltså bedrivit mer verksamhet än man har bemanning till. Nu måste man få en budget i balans och då har man gjort den här typen av neddragningar, där man minskar på personalen istället för att prioritera vilken verksamhet man ska ha och då blir det naturligtvis en väldigt stor arbetsbelastning på den verksamhet som är och den personal som är kvar.

Reportrar: Olgica Lindquist och Jenny Hallberg

Publicerad:2010-10-14

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".