Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

En budget för sysselsättning?

Publicerat torsdag 14 oktober 2010 kl 15.55
Finansminister Anders Borg presenterar alliansens budgetförslag.

"Från kris mot full sysselsättning". Det är namnet som regeringen och finansminister Anders Borg har gett sitt budgetförslag för 2011. Alla som kan arbeta ska ha ett jobb är budskapet. Men åtgärdsförlagen i budgeten får kritik - av oppositionen, men också av ekonomer och fack.

-Jag tycker att regeringen har en låg ambition vad gäller att bekämpa arbetslösheten. Den prognos som regeringen själv lägger efter all sin politik som den anser att den har, är ju faktiskt en arbetslöshet på hela åtta procent nästa år och den sjunker väldigt långsamt 2012, så med de starka statsfinanser som vi har i Sverige, så är det, tycker jag, en plikt för regeringen att göra mer för att bekämpa arbetslösheten, säger Lena Westerlund är chefsekonom på LO.

"Full sysselsättning" var ett socialdemokratisk mantra under hela efterkrigstiden, och begreppet används nu också flitigt av alliansregeringen, men vad som menas med "full sysselsättning" har förändrats och Lena Westerlund anser att det handlar om falsk varudeklaration.

-Jag tycker att det blir en falsk varudeklaration att använda begreppet full sysselsättning utan att precisera vad det betyder och då behöver man presentera både vilket mål man har för sysselsättningsgraden; alltså andelen som är sysselsatta, men man behöver också uttrycka en ambitionsnivå vad gäller undersysselsättningen, för krisen har faktiskt lett till att fler arbetar deltid idag.

Regeringen spår i sin prognos en ljusare framtid och menar att Sverige är på god väg ut ur krisen, men vill hålla en försiktig linje, med tanke på att världskonjunkturen är osäker. Reformutrymmet -det som satsas på nya åtgärder i budgeten -är 13 miljarder. För att direkt skapa eller behålla jobb satsas av dem tre miljarder kronor till kommuner och landsting och 1,4 miljarder till arbetsmakrnadspolitik -bla så kallade jobbcoacher.

Inte så mycket av jobbstärkande åtgärder, menar också Lars calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i finanspolitiska rådet.

-Ja, de är ju relativt marginella, nu tycker inte jag att det är så konstigt, för att regeringen genomförde väldigt stora arbetsmarknadsreformer under föregående mandatperiod, sedan hamnade vi i en djup lågkonjunktur och då var de inte särskilt effektiva, men det är rimligt att tro att de kommer att ge ganska stor utväxling nu, så att i en konjunkturuppgång bör de slå igenom med full kraft.

Ja, regeringen har genomfört jobbskatteavdrag och reformerna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen under förra mandatperioden. Åtgärder som inte hade avsedd effekt på grund av krisen, men som nu, i en konjunkturuppgång kan komma att få önskad effekt, menar Lars Calmfors.

-Den typen av åtgärder är ju mest effektiva i en situation när jobben kommer och efterfrågan ökar.

Enligt regeringens prognos kommer arbetslösheten sluta på 8,4 procent i år, åtta nästa år och sex procent 2014. Konjunkturinstitutet menar att Sverige bör satsa mer nu för att få fart på ekonomin och få ner arbetslösheten. Den synen delas av flera ledande ekonomer. Robert Bergqvist på SEB efterlyser fler åtgärder för småföretagen, säger han till DN. Det räcker inte med rutavdrag och sänkt restaurangmoms menar han. Bengt Roström, makroekonom på Nordea menar att det behövs sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretag och utökade lärlingsbidrag för att fler ska kunna anställas, framförallt ungdomar, säger han till tidningen.

Lena Westerlund på LO riktar också kritik mot att man presenterar en prognos, men inga mål att arbeta mot.

-Efter 90-talskrisen så satte man upp målet att halvera den öppna arbetslösheten och den skulle ner till fyra procent ungefär vid millennieskiftet; man satte också upp ett väldigt viktigt mål om att sysselsättningsgraden skulle upp i åttio procent och då blir det styrande i den ekonomiska politiken och då menar jag att de här siffersatta målen är oerhört viktiga på sysselsättnings och arbetsmarknadsområdet nu, när Sverige ska ta sig ur det svåra läge som vi har på arbetsmarknaden.

Mer pengar till kommun och landsting och energieffektiviseringsprogram åtgärder som efterlyses av LO, säger Lena Westerlund.

-Man kan lägga mer pengar på kommun och landstigen, det skapar jobb i välfärden; man bör göra energieffektiviseringsprogram som en del i bostadssektorn och klimatomställningen, man bör se till att det blir ett ökat stöd till att bygga hyresrätter och man bör sist men inte minst satsa på ett brett utbildningslyft för vuxna arbetslösa, framförallt med arbetsmarknadsutbildningar med ungefär 20 000 platser i månaden.

Reportrar: Anders Ljungberg och Jenny Hallberg

Publicerad: 2010-10-14

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".