Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flyktingbarn kan vara en lönsam affär

Publicerat fredag 15 oktober 2010 kl 16.25
Svenskaundervisning på ett ankomstboende.

Migrationsverket betalar ut miljoner till privata och kommunala bolag, som gör stora vinster på flyktingbarn. Det uppger tidningen Dagens Samhälle i en granskning. Det är möjligt genom det ersättningssystem som gör att det inte finns någon maxgräns för hur mycket pengar man kan begära.

Carolin Henjered, Migrationsverkets verksamhetschef för asylmottagande, har ändå en viss förståelse för att ägarna kan behöva en marginal. Antalet flyktingbarn varierar så mycket över tid och man kan aldrig veta hur många som kommer, säger hon till SR International.

– Vi har en kritisk syn på att det blir felaktiga typer av vinster. Vi förstår att kommunerna sitter i en svårt handlingsläge och det måste finnas en förståelse för att man i vissa lägen måste se över tid och att de ska klara både upp- och nergångar. Men fokus måste ändå att det ligger på att barnen får vård utifrån de kostnader vi betalar, säger Carolin Henjered.

När den nya lagen om mottagning av ensamkommande flyktingbarn trädde i kraft 2006 beräknade Migrationsverket att antalet ensamkommande barn skulle vara mellan 400 och 500 barn per år. Men idag kommer 1500 barn per år. Efterfrågan på lediga platser ökade enormt i de kommuner som har ont om boendeplatser och därför kan de också begära mer pengar för platserna, säger Carolin Henjered.

Men det finns undantag. Skellefteås kommun har flera boenden för ensamkommande flyktingbarn och deras priser följer Migrationsverkets schablonersättning på mellan 1600 och 1900 kronor per barn och dygn. Samtidigt fick det privata boendet Baggium Vård och Behandling AB i Mölndal 3015 kronor per barn och dygn. En mycket större summa än vad Skellefteå får för samma service. Sammanlagt har Mölndal betalat ut cirka 70 miljoner kronor för barn i transitboenden till ett bolag 2009, enligt Dagens Samhälle. Schablonbeloppet är fullt tillräckligt, menar Per Ådhen som är chef för barn-och ungdomsenheten i Skellefteå.

– Man får ett eget rum. Sedan har vi personal dygnet runt sju dagar i veckan. Sedan vårt uppdrag med de här barnen det är att ge dem en så god introduktion och integration i det svenska samhälle som överhuvudtaget är möjligt. Det är våra huvuduppdrag. Och det innebär att så fort de kom till oss så sitter de egentligen i skolan dagen därpå. Vi försöker aktivera dem så mycket som möjligt på fritiden. Och stöttar deras aktiviteter på alla möjliga sätt, säger Per Ådhén.

En viss variation i kostnad kan bero på att barnen har olika behov, säger Per Åhdén.

– Då vi startade vårt ankomstboende då tänkte vi att: det är deras första möte med det svenska samhället och vi vet ingenting om barnen. Och de vet ingenting om Sverige. Då tänkte vi att vi kan behöva en personal mer där. Så vi har lite dyrare dygnskostnad i Lövånger än på de andra boendena, säger Per Ådhén.

Orsaken till de uppskruvade priserna för transitboende som finns på vissa kommuner kan förklaras med att ersättningsreglerna togs bort 2006, enligt tidningen dagens samhälle.

De nio kommuner som tar emot ensamkommande flytktingbarn - de så kallade ankomstkommunerna - är: Malmö, Mölndal, Solna, Sigtuna, Gävle, Norrköping, Skellefteå, Umeå och Örebro.

Reporter: Alberico Lecchini, Sr International. Publicerat 2010-10-15.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".