Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny myndighet för mänskliga rättigheter

Publicerat tisdag 19 oktober 2010 kl 15.14
"Blir sannolikt av"
(3:12 min)
Elisabeth Abiri från Delegationen för mänskliga rättigheter.

Inrätta en ny myndighet för att slå vakt om att internationella konventioner om mänskliga rättigheter efterlevs i svenska lagar och i myndigheternas verksamheter. Det föreslår Delegationen för mänskliga rättigheter.

På tisdagen överlämnade Delegationen för mänskliga rättigheter, som under fyra år arbetat på uppdrag av regeringen, sitt betänkande till integrationsminister Erik Ullenhag. Den nya myndigheten som föreslås heta Kommissionen för mänskliga rättigheter, ska arbeta för att stärka det strukturella skyddet för bland annat minoriteter. Elisabeth Abiri, lektor vid Göteborgs universitet, är ordförande för delegationen.

– Mänskliga rättigheter har aldrig varit en grund för samhällsbygget. Det har väldigt mycket byggts på solidaritet och därför finns det en osynlighet för vad mänskliga rättigheter är och var de finns i dag och vilket ansvar myndigheterna har, säger hon.

Delegationen för mänskliga rättigheter bildades 2006 och där ingår bland annat politiker, forskare och företrädare för frivilligorganisationer, till exempel Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset.

I dag tisdag lämnade delegationen sitt betänkande till regeringen där den föreslår att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ska tydliggöras i fler lagar, satsning på utbildning och forskning, samt en nationell institution som ska heta Kommissionen för mänskliga rättigheter.

Kommissionen ska stärka skyddet för mänskliga rättigheter. Den ska skapa strukturer i samhället och inom det offentliga för att säkerställa att man efterlever internationella konventioner. Men den ska också fokusera på specifika områden som minoritetsskydd, säger delegationens ordförande Elisabeth Abiri.

– Till exempel hur det ser ut för psykisk sjuka inom vården, hur ser det ut för personer med funktionsnedsättning och vad är läget för romer. Man deltar med rapporter och diskussioner kring de här olika frågorna. Man kommer också att samverka med de myndigheter som har ett tillsynsansvar för att få in en människorättsdimension i deras verksamhet, säger Elisabeth Abiri.

Kommissionen är tänkt att bestå av tre kommissionärer som ska arbeta med undersökningar samt ha främjande och utbildande insatser. För att garantera största möjliga oberoende ska kommissionen inrättas som en myndighet under riksdagen.

Men där har en ledamot i delegationen, Anders Knape som är ordförande för Sveriges kommuner och landsting, lämnat ett särskilt yttrande. Han ställer sig bakom betänkandet men motsätter sig till att ytterligare en myndighet skapas, och förslår istället att uppdraget läggs ut på Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska få större befogenheter i de här frågorna.

Men Elisabeth Abiri tror inte att DO är rätt myndighet att driva övergripande frågor som mänskliga rättigheter.

– Vi har sagt att den ska ha högsta möjliga självständighet, vilket de här sortens institutioner måste ha eftersom de ska titta på vad regeringen gör. Därför kan den inte vara en av regeringens myndigheter. Så därför har vi föreslagit att den ska ligga under riksdagen och då faller ju DO till en del om den ska ligga kvar där den ligger.

Abiri påpekar att nationella institutioner för mänskliga rättigheter finns i många länder, och olika FN-organ trycker på att också Sverige skapar en sådan. En svensk kommission skulle också möjliggöra kontakter och samverkan mellan olika nationella och internationella institutioner som arbetar för mänskliga rättigheter.

I budgeten 2009 fanns det ett specifikt uppdrag för delegationen att titta över frågan med en nationell kommission för mänskliga rättigheter. Så det finns en förväntan, och sannolikheten för att regeringen går med på skapandet av en ny myndighet bedömer Abiri vara stor.

– Min bedömning är att det är efterfrågat. Och hur stor den sannolikheten är, på en procentskala så tror jag att det är en rätt så hög sannolikhet att det kommer att bli av, säger Elisabeth Abiri, lektor vid Göteborgs universitet och ordförande för Delegationen för Mänskliga rättigheter.

Reporter: Zana Schiroyi. Publicerat: 19/10-2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".