Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

När svensk läkemedelsindustri flyttade utomlands

Publicerat onsdag 20 oktober 2010 kl 17.25
"Vi har hamnat på efterkälken"
(7:12 min)
Magsårsmedicinen Losec var Astras världssuccé under rekordåren. Foto: Anders Wiklund/Scanpix.

Brist på kapital och starka ägare var främsta skälen till att svenska framgångsrika läkemedelsföretag såldes till utlandet. Den slutsatsen kommer ekonomijournalisten Torun Nilsson fram till i en ny bok om den svenska läkemedelsindustrin.

Läkemedel som Losec, mot magsår, och Pulmicort, mot astma, var några av de mediciner som gjorde svenska läkemedelsföretag världskända, och bolagen tjänade miljarder årligen under 80- och 90-talen. Forskningen vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg gav nya upptäckter och kunskaper som ledde till nya läkemedel, och svenska forskare inom medicin och kemi vann flera Nobelpris för sina rön under denna guldålder.

Läkemedelsbolag som Astra, Pharmacia och Kabi växte och köpte upp allt fler mindre bolag. Sedan blev det deras tur att bli uppköpta av ännu större utländska läkemedelskoncerner när läkemedelsindustrin i Sverige ritades om i slutet av 1990-talet. 

”När Sverige sålde Nobelprisindustrin” är titeln på en ny bok om den svenska läkemedelsindustrins storhetstid innan den försvann till utlandet. Författare är ekonomijournalisten och civilekonomen Torun Nilsson. Hon förklarar varför de stora läkemedelsbolagen hamnade i utlandet.

– Det har väldigt mycket med att göra med det svenska ägandet. Det finns många andra skäl också, men huvudanledningen är det svaga svenska ägandet, som blev svagt redan på 1940-talet när man med skatter och annat frös den svenska kapitalismen i Sverige. Det fanns inga pengar och man klarade sig utan till 1970-talet, då var läkemedelsföretagen färdiga att trampa ur barnskorna efter många decenniers utveckling och då fanns det inga pengar i Sverige. Där började makten lossna och så lossnade den slutgiltigt i slutet av 1990-talet.

Man kan också se det som en politisk fråga där akademisk forskning hänger ihop med läkemedelsindustrins möjligheter att kunna konkurrera?

– Ja, självklart spelar det en stor roll att vi har en bra grundforskning i Sverige. Det är den som läkemedelsindustrin samarbetar med. Men det är mycket av forskningen i Sverige som legat i och ligger i företagen också. Det är en viktig del, och i Sverige kom framgångarna när man samarbetade väldigt nära mellan universiteten och företagen. Så det finns ett samspel här, och jag tror kanske att det inte räcker att man bara satsar på grundforskning. Man måste också fundera på hur man behåller den här typen av bolag.

De två stora dominerande bolagen var under denna blomstringstid Astra, grundat 1913  och Pharmacia grundat 1911. Södertäljeföretaget Astra kom med sitt dotterbolag Hässle i Mölndal i nära kontakt med forskningen vid universitet i Göteborg och Sahlgrenska sjukhuset. Pharmacia som flyttat till Uppsala kunde dra nytta av forskningen vid universitetet där och Akademiska sjukhuset.

En rad banbrytande produkter togs fram. Magsårsmedicinen Losec blev Astras världssuccé och sålde för över en miljard dollar om året. Pharmacia blev stort inom bland annat blodersättningsmedel. Pharmacias historia innehåller också många krokiga ägarvägar med sammanslagningar med bland annat Kabi och hade både statligt och privat ägande. Astra räknas alltjämt till den så kallade Wallenbergsfären inom den svenska finansvärlden.

Mot slutet av 1990-talet kom de stora ägarförändringarna internationellt. Astra blev en del av det svensk-brittiska AstraZeneca. Huvudkontoret flyttades till London, men en del av forskningen blev kvar i Södertälje och Göteborg. Pharmacia köptes upp av först det amerikanska Upjohn för att sedan bli en del av det likaså amerikanska Pfizer.  Så mycket av den framgångsrika svenska läkemedelsindustrin är i dag borta eller utomlands, säger Torun Nilsson.

– Pharmacia försvann helt och hållet. Kvar finns en del av Pharmacias gamla verksamheter i utländsk regi. AstraZeneca finns kvar och så finns det ett stort och livaktigt kluster av små forskningsbolag som kom till för att finansmarknaden fick fart och det gick att finansiera sådana. Men det är i dag ungefär lika många anställda i läkemedelsbranschen som det var 1998 . Det har inte varit någon tillväxt alls på tolv år trots att det här är en tillväxtbransch, säger Torun Nilsson som skrivit ”När Sverige sålde Nobelprisindustrin”.

Ja, vad ska hända för att den svenska läkemedelsindustrin ska växa och nya framgångsrika företag skapas? Sverige har ju varit framgångsrikt inom den medicinska forskningen med flera nobelpristagare de senaste tjugo åren. En av dem är Arvid Carlsson, professor emeritus i farmakologi, läran om läkemedel, vid Göteborgs universitet, och som fick Nobelpriset i medicin år 2000 för sina upptäckter kring signalöverföringen i nervsystemet, som varit viktiga för bland annat framtagandet av mediciner mot depression.

Jan Björklund, utbildningsminister och forskningsminister, har ju sagt att Sverige måste satsa på forskning och få fram fler nobelpristagare som Arvid Carlsson, men denne pristagare är lite pessimistisk i dag.

– Jag har inget bra förslag tyvärr. Vi har hamnat på efterkälken här och kommit till vägs ände. Det behövs något av en omstart och jag tror att vi behöver hjälp utifrån. En sak som jag tror väldigt mycket på är att i hög grad uppmuntra unga svenska forskarämnen att finna platser i USA vid stora amerikanska universitet där det finns fantastiska akademiska forskningsmiljöer och att komma dit och få inspiration och sedan komma tillbaka till Sverige, säger Arvid Carlsson.

Bland politiker talas det gärna om forskningens betydelse, men Arvid Carlsson såg inte mycket av det under den valrörelse vi hade i somras. Ett problem i dag är också bristen på nya stora läkemedel säger han.

– Nu med den nedgång som finns i läkemedelsindustrin så lider också den akademiska forskningen.

Är du nöjd med de resurser som samhället satsar på forskning och utbildning?

– Jag är inte alls nöjd. Det är nödvändigt här att man tänker om bland de politiska partierna. Man kunde se i valrörelsen att forskningen knappast var omnämnd. Det visar på en total felbedömning. Det är genom forskning som Sverige har en chans att överleva som välfärdsstat, säger Arvid Carlsson, Nobelpristagare i medicin och professor emeritus i farmakologi.

Reporter: Göran Löwing. Publicerat: 20/10-2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".