Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mycket kvar att göra för 60-årsjubilerande RFSL

Publicerat torsdag 21 oktober 2010 kl 16.24
"Det har varit en lång kamp"
(3:44 min)
Prideparaden i Stockholm 2010. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

RFSL - Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoner - fyller 60 år. Då: ett socialt nätverk och en mötesplats. I dag: en stark lobbygrupp och maktfaktor som drivit på för en rad lagändringar under de senaste 15 åren.

Det var först på 70-talet, med de första gayparaderna, som hbt-personer började kräva sina rättigheter öppet, berättar Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.

– Då var ju det något väldigt nytt, att man paraderade för sina rättigheter. Så att det är ju en ganska kort historia just det här publika paraderandet för hbt-personers rättigheter, så är den historien absolut inte 60 år lång, säger Ulrika Westerlund.

Men redan 1950 startade alltså det som först skulle bli Riksförbundet för sexuellt likaberättigande för att sedan byta namn 2007 till Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Trettiofem män och en kvinna samlades i en lägenhet i Solna för att bilda en svensk sektion med dansk förebild.

– Och så avslutades protokollet med någon typ av redogörelse för att det var dans till grammofonmusik eller radiomusik, och i mitt huvud växer då ett intresse för vad den här stackars ensamma kvinnan då pysslade med. Man får ju misstänka att de 35 männen kanske primärt var intresserade av att dansa med varandra. Men man får ändå en ganska tydlig bild, man ser det framför sig av hur de samlades hemma hos någon, inte på offentlig plats, utan i hemmets trygga vrå, säger Ulrika Westerlund.

De första 25 åren av RFSL:s historia skedde verksamheten i skymundan. Det var främst en social mötesplats. En möjlighet att träffa likasinnade. Homosexualitet hade varit förbjudet och straffbart fram till 1944, och det klassades fortfarande som en psykisk sjukdom fram till 1979. Lagändringen kom till sedan homosexuella i en aktion gått ut och massjukskrivit sig. Och även om mycket är vunnet sedan dess, så har det varit en lång kamp, säger Ulrika Westerlund.

– En av våra allra äldsta frågor är ju äktenskapet, som ju blev verklighet först förra året. Men i ett RFSL-protokoll från 1953 så kan man se att redan då så har man tagit upp det som en fråga. Man har skickat in en begäran till Socialstyrelsen om att man vill få gifta sig i samkönade par, men på styrelsemötet efter diskuterar man om det inte var lite väl vågat och om man inte ska be att få tillbaka brevet, men man beslutar sig för att inte be att få det tillbaka; så att vi betraktar det som en fråga som RFSL har jobbat med i 56 år totalt innan det blev verklighet, från 1953 till 2009.

Först förra året, 2009, upphörde transvestism att vara en psykisk sjukdom:

– Fram till dess så ansågs transpersoner också vara psykiskt sjuka, precis som homosexuella också varit, fram till 1979.

Mycket är vunnet, men flera grupper får fortfarande inte sina rättigheter tillgodosedda. Framförallt transpersoner och asylsökande hbt-personer.

– I den svenska utlänningslagen så står det väldigt tydligt att man ska ha möjlighet att få asyl i Sverige om man förföljs på grund av sin sexuella läggning eller sitt kön. Det står också i förarbetena att det inte är rimligt till exempel föreslå att man ska dölja sin sexuella läggning och att man då kan åka tillbaka till landet man kommer ifrån bara man lever i garderoben. Men vi ser att Migrationsverket föreslår det här i alla fall, eller att man inte tycker att en person har en välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland,  trots att man varit utsatt för väldigt grymma saker, säger Ulrika Westerlund.

Hbt-personer utsätts fortfarande för diskriminering och hatbrott, och drabbas oftare av psykisk ohälsa än straighta personer. Så det finns fortfarande mycket kvar att kämpa för, säger Ulrika Westerlund.

– Det händer ju fortfarande saker som man inte tror är möjliga så här 60 år senare, som syns till exempel i ökad risk för psykisk ohälsa för hbt-personer, som fortfarande är tydligt i statistiken. Vi ser att vi har att jobba med, vid denna mogna ålder av 60 år så finns det fortfarande mycket kvar att göra.

RFSL har i dag 29 lokala avdelningar runtom i landet och cirka 4 000 medlemmar. 2007 bytte förbundet namn till RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

Reporter: Jenny Hallberg. Publicerat: 21/10-2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".