Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lagen otydlig om vad som är mutbrott

Publicerat torsdag 28 oktober 2010 kl 15.40
"Svårt att förutse vad som är otillbörligt"
(3:50 min)

Riksenheten mot korruption granskar nu fallet med Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten, som för två år sedan blev bjuden på en studieresa till Frankrike av oljebolaget Shell.

Men det finns inga tydliga gränser för vad förtroendevalda kan tillåta sig, när det gäller att ta emot förmåner eller belöningar, säger Torbjörn Lindhe (bilden), kanslichef vid Institutet mot Mutor.

– Vi har idag en väldigt otydlig lagstiftning. Det är svårt att förutse vad som är otillbörligt i det enskilda fallet, utan det måste avgöras först vid en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet, säger Tobjörn Lindhe.

Lagen om mutbrott omfattar alla anställda, både inom privat och offentlig sektor, och även förtroendevalda. Men så mycket kan i alla fall sägas, säger Torbjörn Lindhe, att praxis är strängare när det gäller offentlig sektor.

Det var i maj 2008 som Sofira Arkelsten, då riksdagsledamot, lät sig bjudas av Shell till ett seminarium om energifrågor i södra Frankrike. Oljebolaget bjöd på flygresor, två hotellnätter, lunch och middag.

Vad är det då som skulle få det här att bli brottsligt? I centrum står lagens skrivningar om att man inte får ta emot "otillbörliga" förmåner, säger Torbjörn Lindhe.

– Det kan ju vara så vid en samlad bedömning när man tittar på alla omstädnigheter att den här studieresan, som det påstås ha varit, inte var en egentlig studieresa, utan ett allmänt trevlig innehåll till det väsentliga. Att själva seminariet varade en timme, medan nöjesaktiviteter varade i flera dagar. Då kan en åklagare säga, att vid en samlad bedömning så har det varit ganska stora förmåner, som kan betraktas som otillbörliga.

Men är det en ren studieresa där de ägnat all tid åt detta, då ryms inte det här inom den här öagen, även om det är Shell som har betalat?

– Nej.

Men brott är en sak. Vad som är lämpligt är en annan. Och när man läser den vägledning till offentliganställda som regeringskansliet gav ut för fyra år sedan - "Om Mutor och Jäv" - sätter man ribban högt. Där sägs bland annat att "en anställd eller förtroendevald inte ens ska kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete".

Men även på lagstiftningsområdet händer det saker. En statlig utredning som nu är ute på remiss innehåller en del förslag som ökar tydligheten, säger Torbjörn Lindhe.

– Det sker vissa förbättringar, men fortfarande är det gränsdragningsproblem.

Vilka förbättringar handlar det om?

– Det blir tydligare att det vid offenlig upphandling till exempel alltid är straffbart. Man försöker ha tydligare rekvisit. Man berättar till exempel när ett brott kan betraktas som grovt och så vidare.)

Ett annat problem är att det finns en så låg medvetenhet om hur lagar och regler ser ut när det gäller mutor, säger Torbjörn Lindhe, på Institutet mot Mutor.

– Generellt kan man väl säga att kunskapen om vad som kan betraktas som muta eller otillbörlig belöning vid tjänsteutävning är väldigt dålig, och det är därför man hamnar i den här situationen.

Torbjörn Lindhe välkomnar ändå den uppmärksamhet som det här och andra misstänkta mutbrottsfall får för att öka insikterna i vad man får och inte får göra.

– Vi kan nu titta på den skandal som nu är i Göteborg. Det har gjort att mängder av kommuner ringer till institutet och vill ha hjälp med undervisning om vad det här är för någonting. Hur ska man agera? Hur ska man skydda sig? Så visst, det skapar bra förutsättningar. Många företag, myndigheter gjorde också policydokument efter Systembolagsaffären, säger Torbjörn Lindhe, kanslichef vid Institutet mot Mutor.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 2010-10-28.

FAKTA:

Institutet Mot Mutor är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923. Institutets huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Institutets uppgift är bland annat att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".