Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
PRIVATEKONOMI

"Det måste bli lättare att få skuldsanering"

Publicerat fredag 29 oktober 2010 kl 12.10
"Ses fortfarande lite som ett straff"
(2:39 min)

Allt fler har skulder som de inte kan bli av med och ansöker om skuldsanering, men reglerna är för hårda och tiden för att bli skuldfri är för lång, anser både Kronofogdemyndigheten och kommunala skuldrådgivare.

– Det är ytterst få som kan få som kan få den där skuldsaneringen därför den är så snäv, den är så sträng en lagen. Jag tycker det saknas en helhetssyn många gånger när man pratar om människor som är drabbade av skulder, säger Per Sigander som är budget- och skuldrådgivare i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

Av de cirka 400 000 som finns registrerade i Kronofogdens register får omkring 5 000 skuldsanering varje år. Men i år verkar rekordmånga ha ansökt, cirka 8 000, enligt kronofogden. Men det är fortfarande bara en liten del av alla som fastnat i skuldfällor de inte kan ta sig ur, säger Cecilia Vänman, jurist på Kronofogdemyndigheten.

--Vi tror att behovet är mycket större och att lagen borde öppnas upp ytterligare i framtiden för att komma fler till godo.

När man får skuldsanering görs en betalningsplan på fem år, då man ska leva på existensminimum, drygt 4 000 kronor i månaden plus hyra. Då kan man tvingas sälja exempelvis sin bostad och bil. Men för att över huvud taget bli aktuell måste skulderna redan vara tre-fyra år gamla. Med de reglerna är vi strängast i Europa, säger Per Sigander, som träffat europeiska kollegor på konferens i Belgien. Där finns en annan syn på skuldsatta, menar han.

– De talar ofta om att man ska leva med värdighet. I Sverige är det fortfarande som ett litet straff, att du gjort fel, att du har dina skulder. Det tycker jag är helt fel, därför att du kan inte hjälpa att du blivit sjuk eller arbetslös eller att äktenskapet gått i kras, säger Per Sigander.

Han berättar om en klient som han hjälper, som efter långa perioder av sjukskrivning, kommit efter med hyran.

– Och hon höll på att bli avhyst från sin lägenhet på grund av en akut skuld på 6 000 kronor och då var det ingen som helst diskussion om att det är viktigare och billigare för samhället att låta henne bo kvar i sin lägenhet än att hon hamnar på gatan och blir ett socialfall för då går hon under. Så att vara skuldsatt är för den enskilde att han inte är med och bygger upp samhället, men samtidigt blir han en kostnad för samhället och den kostnaden har man räknat ut till ungefär 50 miljarder om året, säger Per Sigander.

Tidigare förslag om regellättnader har aldrig blivit verklighet, men nu finns ett regeringsförslag om att ta bort kravet på att skulderna måste vara gamla för att man ska få hjälp med skuldsanering. Och det skulle kunna ha goda effekter, menar Cecilia Vänman hos Kronofogdemyndigheten.

– Vi tror att fler skulle söka som har behov och att det skulle ha goda effekter för samhället. Det är ingen som tjänar på att många är överskuldsatta, säger Cecilia Vänman, jurist på Kronofogdemyndigheten.

Reporter: Jenny Hallberg. Publicerat 29/10-2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".