Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
UTLÄNDSKA BARN I SÄRSKOLAN

Okunskap kan leda till att barn placeras fel

Publicerat onsdag 16 februari 2011 kl 16.55
"Det krävs längre tid och tålamod"
(4:53 min)
Om man hamnar i grundskolan eller särskolan får stor betydelse för elevens framtid. Foto:Jessica Gow/SCANPIX

Kommunerna behöver förbättra sin kunskap om elever med utländsk bakgrund, när utredningar görs kring placering i särskola. Det anser Kristina Szönyi på Specialpedagogiska myndigheten, efter att Skolinspektionen nyligen påpekat att barn med utländsk bakgrund troligen är överrepresenterade i särskolan.

För att rätt kunna bedöma den här gruppen elever ställs det speciella krav, säger Kristina Szönyi.

– Det krävs en längre tid, det krävs tålamod. Det krävs att man också har en kunskap om de här elevernas kulturella bakgrund.

I de 30 kommuner som granskats är andelen elever med utländsk bakgrund högre i särskolan än i grundskolan, hävdar Skolinspektionen, som däremot inte kan säga vad det beror på. Men om det skulle vara för att man felaktigt tolkar en del andra problem som en utvecklingsstörning, är det ytterst allvarligt, skriver Skolinspektionen i sin rapport.

Man faktum är att vi år 2011 inte ens har en officiell statistik om ifall barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade i särskolan.

Den senaste och mest ambitiösa kartläggningen gjordes av en forskargrupp på högskolan i Kristianstad för ungefär fem år sedan. I en rikstäckande enkät hittade man inga belägg för någon obalans. Men när man tittade närmare på de tre storstäderna upptäckte man en skillnad, säger professor Jerry Rosenqvist på högskolan i Kristianstad.

– I storstäderna var det faktiskt så att både Stockholm och Malmö hade en högre andel än  förväntat. Medan Göteborg låg på ungefär förväntad andel, säger Jerry Rosenqvist.

Jerry Rosenqvist kom till slutsatsen att det bara fanns "vaga belägg" för tesen om att en för stor andel av barn med utländsk bakgrund finns i särskolan.

Men att barn med utländsk bakgrund är en grupp som ställer speciella krav på dem som ska göra utredningarna är alla överens om. Särskolan är till för elever som inte förväntas uppnå skolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning. Men att särskilja den typen av problem, från sådant som har med andra faktorer att göra är en svår och ibland nästan omöjlig uppgift. Jerry Rosenqvist hänvisar till vad en psykolog, själv med utländsk bakgrund, har berättat för honom.

– Hon säger till exempel att om du som barn till exempel har lämnat farmor och farfar, du har lämnat goda vänner, du har lämnat din katt och så har du vandrat över bergen i kyla och blötsnö och verkligen lidit umbäranden. Att du sedan ska kunna prestera som att ditt liv har varit normalt när du sätts i en testsituation. Det är inte så konstigt att man inte klarar det säger hon. Jag tycker att det är en rätt så god beskrivning av problemet som sådant, det var säga hur problematiskt det är att verkligen ställa rätt diagnos, säger Jerry Rosenqvist.

Ett problem är att de tester som görs är bättre anpassade för elever med en språklig och kulturell förankring i Sverige. Kristina Szönyi på Specialpedagogiska myndigheten pekar på att sådant som ses som självklart i Sverige kan betyda någonting helt annat i ett annat kulturellt sammanhang.

– I vår västerländska kultur är vi väldigt tydliga med att vi kategoriserar tex verktyg för sig, frukter för sig och så vidare. I andra kulturer har man ett mera handlingsinriktat sätt att kategorisera, det vill säga att det kanske är en kniv och en apelsin som hör ihop. Då måste man ha den öppenheten när man bedömer barnens sätt att kategorisera tillvaron, så att man förstår att det här är helt relevant, säger Kristina Szönyi.

Och den öppenheten finns inte överallt?

- Nej, alltså det krävs ju en kunskap om de kulturella skillnaderna. Och den tror jag man kan slå fast att den finns inte överallt.

Även bristande kunskaper i svenska kan - i värsta fall - feltolkas som en utvecklingsstörning, säger Kristina Szönyi.

– Ja, precis. Det handlar ju både om språkförbistringar i utredningssituationen, men det handlar ju också om svårigheter för eleven att tillgodogöra sig kunskap i skolan på ett nytt språk.

Visserligen kan elevernas föräldrar tacka nej till en plats på särskolan - oavsett vad utredningarna kommer fram till. Men går man i särskola begränsas möjligheten att läsa vidare och skaffa sig ett jobb. Ett felaktigt beslut kan därför vara förödande. Åtgärder behöver vidtas, tycker Kristina Szönyi på Specialpedagogiska myndigheten.

– Jag tror att i det läget som vi befinner oss nu så är det ju oerhört viktigt att vi får ett tydligare regelverk kring hur de här utredningarna ska genomföras. Men också en ökad kunskap kring vad det är för särskilda komplikationer som kan uppstå med elever som har en utländsk bakgrund, som har en språklig och kulturell bakgrund som inte är den västerländska och svenska, säger filosofie doktor Kristina Szönyi på Specialpedagogiska myndigheten.

Utländska barn sätts oftare i särskolan

#text=4335293#kan göra det på felaktiga grunder. Barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade i särskolan. Ofta är utredningarna så dåliga att det är omöjligt att fastställa om barnen hör hemma i särskolan eller inte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".