Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
FRUIMPORT

Fler utländska kvinnor söker upp kvinnojourer

Publicerat torsdag 17 februari 2011 kl 16.19
"Vi har ropat i väldigt väldigt många år"
(3:47 min)
Det kan vara svårt för kvinnojourerna att ge råd till våldsutsatta kvinnor. Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Sverige misslyckas alltjämt med att hjälpa kvinnor som kommit för att leva med en man i Sverige och sedan utsätts för våld. Det anser Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), som i rapporten "Fruimporten fortsätter" konstaterar att allt fler utsatta kvinnor söker stöd på kvinnojourerna.

Angela Beausang, ordförande för Roks, anser att insatserna är sämre för utsatta kvinnor från andra länder än för svenska kvinnor:

– När det gäller mäns våld mot kvinnor i stort har det hänt väldigt mycket, tack vare kvinnojourerna och politiker som har jobbat på vår sida. När det gäller kvinnor med utländsk bakgrund som kommer genom anknytning är det tyvärr så att vi har ropat om det i väldigt väldigt många år, och vi har fortfarande inte fått något gehör. Med påföljden att de advokater som hjälper kvinnorna säger att det inte är någon idé att gå till domstol om det inte är fråga om en riktigt ordentlig misshandel med dom och allting, säger Angela Beausang.

År 2009 var det enligt Roks rapport 552 kvinnor som sökte hjälp på kvinnojourerna efter att de kommit till Sverige och hamnat i en våldsam relation. Det är en ökning från 2008, då antalet var 515. Vanligast är att kvinnorna ursprungligen kommer från Thailand, men många kommer även från till exempel Iran, Irak och Ryssland.

En central kritik i rapporten gäller den så kallade tvåårsregeln, som Roks helst vill se avskaffad. Den innebär att en person som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd för att leva med någon i Sverige, och där relationen tar slut innan två år har gått, som regel ska utvisas. Även om undantag kan göras för den som blivit misshandlad, är det i praktiken svårt. Lagen ställer en rad villkor, bland annat att våldet ska ha varit tillräckligt allvarligt. Dessutom måste kvinnan göra sannolikt att våld förekommit.

Eftersom många kvinnor befinner sig i ett dilemma där de å ena sidan misshandlas av mannen, men å andra sidan kanske också riskerar våld, hot och till och med livet om de återvänder till hemlandet, ställs personalen på kvinnojourerna i en svår situation. Det känns inte alltid självklart vilket råd man bör ge, säger Angela Beausang.

– Det är jättesvårt. Egentligen skulle vi vilja säga ”Skilj dig från honom”.

Kan det bli så att ni inte kan uppmana en kvinna att lämna en våldsam relation eftersom hon riskerar utvisning?

– När hon kommer till oss har hon förmodligen lämnat honom redan. Sedan kan det vara så att en kvinna kommer till oss och säger att hon funderar på att lämna. Men att bli slagen av någon handlar om liv och död. Jag skulle inte våga säga "Gå hem och chansa på att han inte slår ihjäl dig." För det händer faktiskt. Så vi kan inte stötta dem att vara kvar heller.

Under 2010 prövade Migrationsverket frågan om undantag från tvåårsregeln på grund av våld i totalt 54 ärenden. Av dem fick 24 avslag. Men det är inte bara tvåårsregeln som Roks är kritisk mot. Som ett annat stort problem nämns i rapporten bristande prövning från början av om ett förhållande är seriöst. Anhöriginvandrare får inte heller del av det introduktionspaket med obligatorisk samhällsorientering som ges till flyktingar. Det innebär att många kvinnor inte känner till vilka rättigheter de har i Sverige, eller att misshandel är ett brott.

 – Vi måste ju ändra på det. Det är inte klokt att Sverige som är ett humanistiskt land som skriver på alla konventioner i världen inte kan se till att denna lilla grupp som kommer hit och far illa får den information de behöver. De har rätt att veta att de inte behöver ha det så här, säger Angela Beausang.

Bruten isolering vägen ur misshandel

Manifestation mot kvinnomisshandel (Foto är arrangerad). Foto:Stig-Åke Jönsson / SCANPIX.

#text=4351660#av misshandel mot kvinnor i Sverige. Många av de drabbade har utländsk härkomst. Rita Olovson har skrivit "Vägen Ut", en skrift på arabiska, för att försöka bryta kvinnornas isolering och ge information om hur de kan få skydd i det svenska samhället.

Fruimport

Roks använder begreppet "fruimport" för att beskriva en situation där en man boende i Sverige inleder en relation med en utländsk kvinna i syfte att utnyttja henne, till exempel som arbetskraft, hushållerska, för uppassning och sex.

Migrationsverket kunde tidigare avslå ansökningar om uppehållstillstånd i fall där det ansågs finnas en påtaglig risk för våld i förhållandet. Efter att EG-direktivet om familjeåterförening implementerades i svensk lagstiftning 2006 begränsades möjligheten för Migrationsverket att göra slagningar i misstanke-och belastningsregistren.

Utredningen "Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet" har föreslagit att etableringsinsatserna för nyanlända ska utvidgas så att dessa även omfattar anhöriginvandrare.  Går det igenom får även så kallade "importfruar" ta del av information om rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".