Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ELPRISERNA

Krånglig elmarknad med många val att göra

Publicerat fredag 18 februari 2011 kl 16.05
Den som inte gör ett val får det dyrare tillsvidareavtalet
(8:12 min)
Misstron mot elbranschen är också stor när elpriserna kalla vinterdagar skjuter rakt upp i höjden och konkurrensen ifrågasätts. Foto: Tor Richardsen/Scanpix.

Med oro öppnar nu många sina elräkningar efter ännu en kall vinter. Husägare med eluppvärmning och rörligt elpris må bäva. Den avreglerade elmarknaden är komplicerad och som kund får man fatta många egna beslut.

Från att ha varit ett land med låga elpriser och överskott får vi vänja oss vid högre elpriser och elbrist när elproduktionen i Sverige inte alltid klarar en tillfällig ökad efterfrågan. Det menar Kjell Jansson, som är vd för Svensk energi, elproducenternas branschorgan.

– Ja, det finns en risk för det om inte politiker med flera öppnar upp för att bygga nytt.  Det är också så att det är långa ledtider för väldigt mycket av det vi håller på med i den här branschen. Vi jobbar på minustid nu. Vi pratar om ledtider på 10 till 15 år för ny kärnkraft, och för många produktionsanläggningar är det ledtider på 10 år.

Elen i Sverige produceras till allra största delen i vattenkraftverken i Norrland och i de tio kärnkraftverk som finns i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Lokalt produceras också el och värme i kraftvärmeverk. Skogsavfall och sopor utgör ofta energiråvaran här. Vindkraften byggs ju ut men svarar ännu för bara några procent av den totala elproduktionen.

Elmarknaden är svår att enkelt förstå med många olika aktörer som elproducenter, elnätsägare och elhandelsbolag. Flera myndigheter ska också övervaka olika regelverk och inte bara svenska utan också de krav EU nu ställer. Det är inte konstigt att debatten då ibland blir förvirrad, säger Birgitta Resvik, som svarar för samhällskontakterna hos en av de tre stora elproducenterna, Fortum.

– Det handlar både om elpriset som sätts på marknaden och där man kan välja elleverantör. Så har vi också priset som finns på våra elnät, som det också finns en ganska stor förvirring kring, säger Birgitta Resvik.

Elnätsbolagen är de runt 175 bolag som äger ledningarna fram till brukarna. Här har man som konsument ingen valmöjlighet. Nätägare kan vara några av de stora elproducenterna Vattenfall, Fortum och Eon, men också andra producenter och kommunala bolag. Som konsumenter får vi betala för att ha tillgång till elnätet.

Själva elpriset bestäms på den nordiska elbörsen, Nordpool. Elproducenterna säljer här sin elproduktion och det så kallade spotpriset bestämmer elpriset för de som har rörliga elavtal. Väljer man som elkund istället ett fast och i förväg bestämt pris för till exempel ett eller två år binds elpriset för denna tid. Det kan då vara förmånligt om elpriserna under en tid ökar kraftigt.

Det finns på marknaden många elhandelsbolag som säljer elen till hushåll och företag. Här finns en viss konkurrens och man kan jämföra priserna på flera olika internetsajter, som till exempel www.elpriskollen.se. Av det totala elpriset på i dag runt 150 öre per kWh, så svarar elhandelskostnaden för 40 procent av priset. Elnätsbolaget tar 20 procent och resten, 40 procent, utgörs av skatter och avgifter.

Om man som privatkonsument inte aktivt väljer ett elbolag kan elnätsägaren göra det och man får då ett så kallat tillsvidareavtal, som ger högre elpris än om man själv gjort ett val. Omkring 25 procent av landets elkunder har det dyrare tillsvidareavtalet. Ofta är det personer som bor i lägenhet och som inte har så hög elförbrukning. Att byta elhandelsavtal är i dag lätt och det räcker med ett telefonsamtal eller några klick på datorn. Det finns nu förslag från både Centerpartiet och Socialdemokraterna om att det oförmånligare tillsvidarepriset ska prisregleras eller avvecklas.

Under de senare kallare vintrarna har det rörliga elpriset gått i topp i olika perioder. Det har berott på faktorer som sträng kyla, låga nivåer i vattenmagasinen i norr och problem med kärnkraftverk som inte kunnat producera. När det blir brist på el så får Sverige importera. Den el som då är producerad med till exempel kolkraft är mycket dyrare än normal svensk vatten- eller kärnkraftsbaserad el.

Men med så kallade marginalprissättningen så blir det den här dyrare importerade kolkraftselen som också blir priset för all el i Sverige över en tid. Statliga Vattenfall får då mycket högre betalt för sin rena och billiga vattenkraftsel. Det är när detta händer och om man har rörligt elavtal, som chockräkningarna kommer efter ett tag. Det rimliga i denna prissättning har ifrågasatts, men från elproducenthåll säger man, att så måste det vara.

– Ja, om man vill att man ska slösa då ska man ha en annan prismodell. Men man tror och säger att det här är ändliga resurser som man inte ska slösa med utan effektivisera och vara lite rädd om, då är marknadsbrisbildningen som vi har på el och andra varor och tjänster i världen den enda rätta. Den skapar utbud och efterfrågan i jämvikt, säger Kjell Jansson på Svensk energi.

Kärnkraften har ofta haft problem under senare år. Vattenfall, Eon och Fortum samäger de tio reaktorerna, vilket också har ifrågasattas ur konkurrenssynpunkt . Utredningar har dock inte kunnat slå fast några oegentligheter. Bristande underhåll har varit en förklaring till mycket av strulet med driftsavbrott i kärnkraften, och det beror i sin tur på det tidigare politiska hotet om att avveckla kärnkraften. Det menar Birgitta Resvik på Fortum, och det fått branschen att inte investera tillräckligt.

– Nu är den lagen borta och det här gör att vi ser med större tillförlit framåt. Vi har underskattat problematiken med de här investeringarna och de har dragit ut på tiden. Nu kör vi kärnkraften för fullt, och vi vill helst se en långsiktig  blocköverskridande uppgörelse politiskt så att vi kan våga att investera i kommande ersättningsreaktorer, säger Birgitta Resvik på Fortum.

Men nya prövningar väntar konsumenterna. Beräkningsmetoderna för hur det rörliga elpriset sätts har ändrats och ökar elkostnaden ytterligare för kunden. Än mer diskuterat lär den nya indelningen av Sverige i fyra elområden bli. Det är initierat av EU och i praktiken innebär det att elen blir dyrare i södra Sverige och billigare i norr, där den mesta elen produceras. Vad kan göras för att hålla tillbaks elpriserna ur ett konsumentperspektiv? Joacim Olsson är vice förbundsdirektör för Villaägarna och har i det kortare perspektiv några förslag.

– Det ena handlar om att göra det mer lönsamt att energieffektivisera. Det andra handlar om att skatteväxla, det vill säga ta tillbaks lite av pengarna från utsläppsrätter från kraftproducenterna till konsumenterna. Det tredje handlar om att ha en noggrannare övervakning av elnätsbolagen. Och det fjärde om att reglera tillsvidarepriserna för de 25 procent av kunderna som har den typen av avtal på marknaden, säger Joacim Olsson är vice förbundsdirektör för Villaägarna.

Ledtid är den tid som går från det att en process startar tills den är fullbordad och fyller sitt syfte. Det avser både leverans- och produktutvecklingstid. (Källa: Nationalencyklopedin, Wikipedia)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".