Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kyrkan hjälper asylsökande och nyanlända barn

Publicerat tisdag 22 februari 2011 kl 16.59
"Jag har fått bättre självförtroende"
(2:36 min)
En ensam kinesisk pojke tittar på tv i flyktingförvaret i Valsta i Sigtuna. Foto: Fredrik Sandberg /Scanpix.

Hur är det att komma som flykting till ett främmande land, och hur är det för ett barn att komma som flykting? De frågorna tar Svenska kyrkan upp i kurserna "Barn i Väntan" och "Barn i Start", som erbjuds i många församlingar runt om i landet. Där kan asylsökande barn och barn som nyligen fått uppehållstillstånd ventilera tankar och känslor.

I Botkyrka församling söder om Stockholm heter en av deltagarna Mooj Fares. Hon är 15 år och har kommit till Sverige från Irak.

– Jag har lärt mig väldigt bra saker tack vare Barn i väntan-kursen. Jag har träffat nya vänner som jag har kontakt med och har fått ett bättre självförtroende, säger Mooj Fares.

Katinka Levin är projektledare för Barn i Väntan och Barn i Start i Botkyrka.

– Projektet kom till eftersom vi såg att flyktingbarn ofta får följa med sina föräldrar och inte alltid blir sedda själva. De behöver få uttrycka vad de upplever under sin flykt och under perioder av ovisshet och svårigheter, säger hon.

Kurserna drivs i Svenska kyrkans regi, men är religiöst och politiskt obundna. Enligt Svenska kyrkan handlar det om en humanitär verksamhet som enbart ska ha barnens bästa för ögonen.

I Botkyrka består grupperna av max åtta barn i ungefär samma ålder. De träffas regelbundet under en termin och pratar om olika teman, som till exempel familjesituationen. Det finns en tolk så att barnen får uttrycka sig på sina egna språk. Botkyrka församling har bland annat haft arabisk-, spansk- och fransktalande grupper.

Barnens känslor är centrala i kurserna, säger Katinka Levin.

– Man kan börja prata om känslor - vad är känslor, var sitter känslor i kroppen, hur kan en känsla kännas? Sedan kan man komma in på saker som är lite svårare att prata om. För att sedan också tala om för barnen att de är värdefulla och att de har en framtid.

Trots stundtals tunga ämnen är det inte bara allvar som gäller. För den som inte vill prata med ord erbjuds många andra uttryckssätt, inte minst lek, måleri, och annat skapande. Man gör också utflykter och har en avslutning under pompa och ståt tillsammans med föräldrarna.

De asylsökande föräldrarna har förstås också behov av att träffa andra i samma situation, säger Katinka Levin. Men det är hela tiden barnen och åter barnen som ska ha den centrala rollen i kurserna.

– Vi erbjuder föräldrarna att sitta ner i en parallell föräldragrupp, också ledd av en gruppledare, där de får prata om sina känslor och tankar och svårigheter med att komma till ett nytt land. Men vi försöker också hela tiden att ha fokus på att "ni är här för att era barn är här, för att det här är väldigt viktigt för era barn- att de får synas, att de får känna att de får en central roll, som de inte alltid har, säger Katinka Levin, projektledare för Barn i Väntan och Barn i Start i Botkyrka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".