Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
SR INTERNATIONAL

Utrikespolitiken var en hjärtesak för Olof Palme

Publicerat fredag 25 februari 2011 kl 10.02
Pierre Schori: "Mest förvånad skulle han varit över murens fall"
(6:25 min)
Olof Palme. Foto: Paolo Rodriguez/Scanpix
Olof Palme skulle inte känt igen sig i världen som den ser ut i dag. Foto: Paolo Rodriguez/Scanpix.

På måndag den 28 februari är det 25 år sedan Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Som politiker var han bland annat mycket engagerad i många utrikesfrågor. SR Internationals redaktioner har talat med personer i världen som kände Palme för att höra vad han har betytt internationellt. 

Under de 25 år som gått sedan Olof Palme mördades så har välrden förändrats radikalt. Under 50-, 60- och 70-talen rådde det kalla kriget mellan stormakterna, och kärnvapenhotet var ständigt närvarande. För Olof Palme var utrikespolitiken det som kanske drev honom allra mest som politiker.

Europa var kluvet politiskt och Östeuropa stod under Sovjetunionens makt, och frigörelseförsök som i Ungern och Tjeckslovakien slogs brutalt ned. I Västeuropa härskade diktatorer och militärjuntor i Portugal, Spanien och Grekland.

En frigörelseprocess bland de koloniserade länderna i Afrika och Asien hade påbörjats. I Sydafrika rådde rasåtskillnad med apartheidsystemet. USA försökte med vapenmakt stoppa kommunismens utbredning som i Vietnam.

För Olof Palme var utrikespolitiken det som kanske drev honom mest som politiker. Hans studietid i USA i slutet av 40-talet, och lite senare resor i Asien hade gjort stora intryck på honom. Stora sociala skillnader och förutsättningar i USA, liksom förtryck och brist på mänskliga rättigheter i u-länder la grunden för ett internationellt engagemang hos Olof Palme.

Små länders rätt att synas och kritisera förhållanden i omvärlden var också något Olof Palme drev, liksom betoningen av FN:s roll i världssamfundet och det svenska engagemanget därför.

Mycket är nu förändrat i världen sedan 1986. Vad skulle Olof Palme mest ha uppskattat av alla de förändringar vi fått se? Pierre Schori var bland annat som kabinettssekreterare på UD en av Olof Palmes närmaste medarbetare.

– Ja, naturligtvis murens fall. Det var en grundläggande omvandling som överträffar, till exempel om man talar med amerikaner den 11 septembers terrorattacker. Murens fall förändrade världen grundligt. Det tror jag skulle vara den stora saken, säger Pierre Schori.

Utrikespolitiken blev en hjärtesak för Olof Palme både som statsråd och senare som statsminister. Han kom att dominera den utrikespolitiska scenen i Sverige under många år, säger Pierre Schori.

– Ja, det är självklart att han gjorde det. Han öppnade ju fönstren mot omvärlden. Det var någonting väldigt banbrytande, och också någonting som eggade ungdomen i Sverige och fick många att ansluta sig till honom och lyssna på honom.

Olof Palme anses av många vara Sveriges bäste politiske retoriker. I hans engagemang och kritik kom bilder och uttryck som blivit klassiska. När den spanske diktatorn Franco 1975 lät avrätta fem unga baskiska nationalister fördömde Olof Palme regimen med bland annat följande ord:

– Det fantastiska är att detta fortsätter... Att dessa satans mördare ska få hålla på.

Samma år gick Palme till hårt angrepp mot kommunistregimen i Tjeckoslovakien, som leddes av Gustav Husak. Han försökte stoppa de mer socialistvänliga delarna av tjeckiska kommunistpartiet och Tjeckoslovakiens inrikes- och polisminister hade uttryckt följande:

– Att ordningsmakten skall göra allt för att avslöja och utrensa reaktionära grupper och individer och i rättan tid och utan kompromiss stoppa deras verksamhet. Så talar diktaturens kreatur till varandra.

Berömt är också Olof Palmes jultal 1972 när USA hade bombat Nord-Vietnams huvudstad Hanoi. Palme jämförde denna handling med illdåd som nazister och fascister gjort sig skyldiga till i historien, och Palme räknade upp namn på städer och platser som hamnat i historieböckerna.

– Nu  fogas ett nytt namn till raden. Hanoi julen 1972.

Talet gjorde USA:s regering ursinnig, och en diplomatisk konflikt blev resultatet med iskalla förbindelser länderna emellan under en tid. Palme fick också utstå mycket kritik i Sverige och hans utrikespolitiska utspel ledde till många inrikespolitiska gräl. Många misstrodde starkt Palmes utrikespolitik och ansåg den kontraproduktiv för ett litet neutralt land som Sverige. Men det var inte för inrikespolitiken han valde sina uttryckssätt, säger Pierre Schori.

– Nej inte alls. Formuleringarna var medvetna. Jag kommer ihåg hur jag stod själv i Harpsunds bibliotek för länge sedan, när jag hörde den danska statsministern Jens Otto Kragh fråga Tage Erlander, den svenska statsministern: -Varför tar Olof i så häftigt? -Jo, han vill nå ut och det är svårt att nå ut om man inte använder starka ord. Och det var precis det han gjorde. De var medvetna och kalkylerade så att man fick rubriker. Och när man fått rubriker kunde man fortsätta diskussionen, säger Pierre Schori.

Även om mycket har hänt under de senaste 25 åren kvarstår en rad frågor som Olof Palme var djupt engagerad i, säger Pierre Schori. Dit hör till exempel Mellanösternfrågan och nedrustningsfrågan, men också folkrätten, fattigdomsbekämpningen och stödet till FN. Så flera av ödesfrågorna från Palmes agenda finns kvar, säger Schori.

Hur levande är Olof Palme i dag? I Sverige talas det inte så mycket om hans politik och person längre. Är Palme mer uppmärksammad utomlands i dag än i Sverige.

–  Ja, det kan man nog säga på sätt och vis, om du menar manifestationer och utgivningen av böcker, säger Pierre Schori och fortsätter.

– I fjol var jag både i Spanien och Italien och presenterade böcker om Olof Palme. Särskilt i Rom kommer jag ihåg att när de citerade och läste upp vissa delar av Olof Palmes tal, så började folk i publiken att gråta. Därför att det slog an en ton för jämställdhet mellan män och kvinnor och synen på invandrare. Det finns inte vi och dem utan bara vi.

Pierre Schori säger att Olof Palmes idéer lever vidare i Sverige.

– Att säga att Olof Palmes idéer inte lever längre, är som att säga att FN:s idéer inte lever längre, eller att mänskliga rättighetsdeklarationen inte lever längre. Att folkrätten inte lever längre, för det var för den han ställde upp. Att fattigdomsbekämpningen och inte ens solidariteten lever längre. På det sättet kan man säga att det fönster som Palme öppnade har stängts lite. Därför att det är ganska tyst. Man kan inte bedriva utrikespolitik på twitter eller bloggar, säger Pierre Schori med en tydlig passning till utrikesminister Carl Bildt (M) som ju ofta kommenterar världspolitiken via twitter och sin blogg.

Natten då Sverige väcktes ur Törnrosasömnen

Kortegen med Sveriges statsminister Olof Palmes likkista passerar Kungsgatan kantad av sörjande människor innan jordfästningen på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm 15:e mars 1986. Arkivfoto: Svenskt Pressfoto/Scanpix.

#text=4370493#älskade och hatade politiker dog, mördad på öppen gata i centrala Stockholm den 28 februari 1986. SR Internationals Göran Löwing tecknar en bakgrund av politikern Olof Palme, och om vad som hände på mordnatten.

Pierre Schori är född 1938. Han var UD:s kabinettssekreterare 1982-1991, riksdagsledamot (S) 1991-1999, ledamot av Europaparlamentet 1999-2000 och svensk FN-ambassadör 2000-2004. Sedan 2005 är Schori FN:s speciella sändebud i Elfenbenskusten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".