Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
LORD OWEN:

"När vi först möttes var han för antiamerikansk"

Publicerat fredag 25 februari 2011 kl 10.07
1 av 2
Olof Palme deltar i FNL-demonstration mot Vietnamkriget i februari 1968. Till höger om honom Nordvietnams Moskvaambassadör Nguyen Tho Chyan. Foto: Scanpix.
Lord Owen. Foto: Scanpix.
2 av 2
Lord Owen. Foto: Scanpix.

En av dem som kände Olof Palme väl är den brittiska politikern Lord Owen, han var bland annat Storbritanniens utrikesminister mellan 1977-1979 och före detta medlare i kriget i forna Jugoslavien på 90-talet. De lärde känna varandra när de arbetade tillsammans i Palmekommissionen på 80-talet.

Lord Owen blev 1966 invald i underhuset för Labour, men lämnade partiet 1981 för istället att bilda det brittiska socialdemokratiska partiet, SDP. Han var också med i den så kallade Palmekommissionen, Den oberoende kommissionen för nedrustnings- och säkerhetsfrågor.  Kommissionen lade fram sin rapport om kärnvapennedrustning 1982.

Lord Owen och Olof Palme lärde känna varandra tidigt 60-tal när de träffades på socialistinternationalens möten. Till en början var Palme för vänster för Lord Owens smak, men han var imponerad av hur långt Palme kommit trots sin ringa ålder:

– Han var ung, det gick väldigt bra för honom. Han var bara drygt 40 när han blev statsminister. Han var attraktiv, men för antiamerikansk för min smak på den tiden. Det var under Vietnamkriget, och jag delade delvis hans kritik, men jag tyckte han var för mycket vänster. Med tiden blev hans antiamerikanism mycket mindre. Även om han alltid höll fast vid, och var djupt engagerad i socialdemokratins grunder som omfördelningspolitiken till exempel, och de etiska värderingarna.

– Men han blev mer förstående och bättre på att se saker från andras perspektiv. Vi kom varandra närmare när jag började jobba med honom i Palmekommissionen 1979. Det var ren glädje att jobba med honom. Han var lätt att arbeta med, och hade förlorat sin taggighet. Han var en extremt bra ledare för Palmekommissionen.

Hur reagerade du på hans död?

– Precis som i resten av världen tänkte jag att det här kan inte hända i Sverige. Jag var väldigt chockad. Han var verkligen i sina bästa år som politiker. Han var fortfarande en engagerad socialdemokrat på alla sätt och kompromissade inte. Samtidigt var han en inflytelserik statsman som man lyssnade på, även i USA.

Iran-Irak-kriget pågick mellan 1980 och 1988. Kriget startade när irakisk trupp i september 1980 gick över gränsen till Iran för att utnyttja kaoset i Iran efter den islamiska revolutionen 1979 i tron att regimens fall var nära förestående. Olof Palme utsågs till FN-medlare, en mycket tuff uppgift säger Lord Owen.

– Vi talade ofta om det, hur man skulle kunna intervenera i det kriget, när demokratierna i väst så tydligt stödde båda sidor med vapen, och cyniskt hoppades att kriget skulle fortsätta så att den iranska revolutionen skulle brinna ut av sig själv. Det var en skamlig hållning, och vi fördömde inte Saddam Husseins attack på Iran som vi borde ha gjort. Så det var en svår uppgift som han hade att brottas med som opartisk medlare. Han uppnådde inte så mycket där, men det tror jag ingen hade gjort.

Vad tror du han kommer att bli ihågkommen för? Vad är hans arv?

– Det finns självklart ett svenskt arv som jag inte är rätt person att tala om, men internationellt så tror jag att den säkerhetsrapport som Palmekommissionen la fram tidigt 80-tal var väldigt väldigt viktig. Därför att när Gorbatjov kom till makten använde han, vad jag har förstått, rapporten som ett sätt att tänka nytt om försvars- och nedrustningsfrågor. En av hans medarbetare var Georgij Arbatov (Sovjetiska vetenskapsakademien), som också var med i Palmekommissionen. Jag tror att Palme påverkade Gorbatjov, och att han hade stort inflytande över en del av de policys som Gorbatjov skrev i de här frågorna. Många av dem påminde om kommissionens rapport, säger Lord Owen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".